vila

>Jag kan vila, jag är inte rädd

>Jaaahapp…helt enligt plan har den första vardagen utan träning passerat, och jag har överlevt. Att träna idag hade i och för sig inte varit något alternativ även om jag inte hade tagit mitt beslut igår, eftersom det känns som att någon har stoppat ner en bit sandpapper i min hals. Ond hals = ingen träning, det vet vi ju sen gammalt.

Måndagen har faktiskt varit riktigt bra ändå, trots att det har varit kolsvart ute mer eller mindre hela dagen, och trots att novemberregnet har stått som spön i backen. Dagen har kryddats med kollegor på gott humör, ett riktigt kul mail som jag kommer att få anledning att återkomma till senare och inte minst en efterlängtad och välbehövlig början till storrensning av min garderob – ni vet sånt man inte har tid med när man lägger ett par timmar om dagen på träning. Självklart gick det i slow motion, jag har ju en hel massa dagar på mig…

Mitt i rensningen kokade jag ihop en mumsig linsgryta (som dock började med att vara en tomatsoppa) och blev glatt överraskad av ett fint mail från en gammal klasskompis som följer min blogg. Hennes ord gick rakt in i hjärtat och historien om hur även hon har haft en höst med sjukdomsrekord, och därmed tvingats vila från sin träning, gav mig ett ton hopp och en liten insikt att det faktiskt går att leva utan att träna 6 dagar i veckan. TACK snälla för fina ord – det hjälper mig i min mentala brottningsmatch…

Jag tänker avsluta den här dagen på bästa sätt genom att lägga mig på spikmattan med min bok och tillåta mig själv att somna precis när jag känner för det. Precis när jag känner för det skulle faktiskt kunna vara redan innan 21, och jag har verkligen inga problem med det. Mitt nya, snällare jag ska nämligen bjuda mig själv på lite mer sömn…för det har jag lovat.

Sov gott mina vänner – imorgon är en ny, träningsfri, dag. ♥

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.