Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Knark någon?

Jag har alltid hävdat att en svårt sockerberoende person inte klarar ”ätardagar” lika bra som andra. Sötsuget riskerar ju att få sig ett härligt men riktigt onödigt uppsving om man ”unnar” sig något sött på lördagen, och många halkar dit och gör även söndagen till en dag man får halka lite med kostreglerna. De där ätardagarna har ofta en tendens att flyta ut och sträcka sig till hela helgen innan det är klart, något som förmodligen inte var meningen från början.
Allt eller inget är ofta min melodi, så även med sockret...om man är beroende och verkligen behöver sluta, that is. Alla har dock inte alltid varit på min sida, utan hävdat att det inte alls är bäst att klippa bort sockret helt och hållet, utan att en dag i veckan kan vara bra – om inte annat för psyket – att få äta det där man ska försöka sluta stoppa i sig under veckorna.

Att ge lillfingret i form av ”bara en liten godisbit” när det gäller personer som faktiskt är mer eller mindre beroende av det vita giftet har aldrig känts särskilt smart enligt min åsikt, och idag fick jag vatten på min kvarn när SvD startade en mycket läsvärd artikelserie om socker – och fettberoende. Jag ser verkligen fram emot fortsättningen!

Läste ni tidningen idag?

  • den såg god ut den där bullen :)

    Träningsglädje

    31 oktober, 2011

  • Intressant läsning, men jag behöver övertygas mer innan jag kan påstå att det finns något som heter sockerberoende. Sockersug är en sak, men att likna sockerabstinens med heroinabstinens känns rätt avlägset.

    Föräldrafitness

    31 oktober, 2011

  • Kan hålla med till viss del, men ser man på effekterna i hjärnan så är de inte helt ute och cyklar ändå…som sagt, jag följer serien med spänning.

    Helena

    1 november, 2011

  • Läste den. Intressant. Ibörjan trodde jag på tillåta allt när man vill metoden, men vette sjutton. Funkar såklart inte för alla precis som allt annat, det gäller att finna sin sockernivå precis som allt annat. Har man lättare att falla för frestelser så – total stoppa socker. Oftast är det ju de personer som lätt faller för frestelser som faller platt. Tyvärr. Vissa är starka, andra svagare. That is it – men det går att ändra :)

    pilla

    31 oktober, 2011

  • Ja, visst finns det sockerberoende människor. Det är bara att titta sig omkring. Folk fullkomligt frossar i allehanda sockerproppade produkter. Och speciellt nyttigt är det ju naturligtvis inte heller. Det blir en väldigt ond cirkel och bara en väg att ta sig ut den – att strypa tllförseln.

    Så, jag är övertygad om det du skriver. En del måste helt enkelt helt avstå allt socker.

    Henke

    31 oktober, 2011

  • Har inte läst artikeln, men tänkte att när sötsuget sätter in, kan man inte äta frukt istället, eller ligger det ”big no” för sockerberoende? Tror att om man äter var tredje timme och håller blodsockret i balans så kan man iallafall begränsa sina cravings på socker/godis. Bara vad jag tror:)

    karin

    1 november, 2011

  • Balans är ju A och O, för en normalt aktiv och frisk person tror jag inte det är farligt att äta en bulle om dagen om man känner för det. Att förbjuda sig själv något är att utsätta sig själv för onödig press som ger skuldkänslor när det inte går att hålla sig.

    Anna

    1 november, 2011

  • Intressant! Jäkligt intressant! Jag tror att människor kan lida av sockerberoende men jag tror också att det kan vara svårt att förstå för en del personer om man inte är eller har varit i den situationen själv eller känner någon. Vad är det för skillnad på en som kan äta socker en gång i veckan och nöja sig med det (eller sluta äta då de bestämmer sig för det) och på en som äter socker i stora mängder varje dag och vill sluta men kan inte? Vad är det som händer i hjärnan? Vad är det som fattas? Vissa personer kan feströka medan andra skulle falla tillbaka och röka varje dag om de tog ett bloss. Är jag lite på villovägar nu… :) men du förstår mitt tänk hoppas jag. Människor är olika.

    Thea

    2 november, 2011

  • Helt rätt.
    Jag hör tyvärr till en av dom som HAR ett starkt sockerberoende.
    Under en månad försökte jag stå emot socker helt. Det var INTE lätt.
    Jag var sur och grinig, hade uselt tålamod och INGET var roligt. Inget.
    Till slut kände jag att jag hade att välja mellan att ha ihjäl någon eller stoppa i mig lite socker. Det blev det senare…
    27 dagar klarade jag, om man kan se det som klara, när man bara är irriterad hela tiden.
    Så visst finns beroendet.

    Ska försöka leta upp artikelserien. Kan vara intressant att läsa.

    Hittade precis hit till din blogg och kommer troligtvis läsa vidare :)

    O

    7 december, 2011

Leave a comment  

name*

email*

website

Submit comment