Löpning var klart, men in i det sista tvekade jag över i vilken form det skulle ske. Kastade ut en fråga på Facebook – intervall eller långpass? – och ställde mig på löpbandet och värmde upp i 2 km. Alla var samstämmiga…intervaller blev svaret och intervaller fick det bli.
Tusingar med en minuts vila mellan kändes lagom (blir intervaller någonsin ”lagom”…eh, nej.), och det gick över förväntan! Fina tider – 4.07, 4.07, 4.00, 4.00 och 3.56 – och då hade jag ändå energi över till att köra 5 km ”nedjogg” (25.56 = jogg?) efteråt.
Bra pass. Tack alla som övertalade mig till intervaller istället för en segdragen långpanna! Börjar hitta tempot igen lagom till vintern…bra timing. Not. 🙂
Skakig? Japp.
4 Comments
erika
22 november, 2011 at 17:23Du är en löpare av rang du! 🙂
Alina
22 november, 2011 at 20:42Långlöpning på löpband känns så himla värdelös.. halva grejen med långlöpning för mig är att det är väldigt meditativt på något sätt, relativ tystnad, tankar som kommer bara flyter iväg.. osv. Det händer inte på gymmet, för mkt folk runtomkring och för mycket ljud.
Intervaller på löpband är däremot mycket roligare (tycker jag) än intervaller utomhus – klockan och siffrorna får mig att orka klämma ur det där allra sista i intervallerna!
Ulrika
22 november, 2011 at 21:11Jag säger bara: wow! Och svaret på frågan om 25:56 på 5 km är jogg är ett solklart nej. Grymt jobbat!
0roshjärta
23 november, 2011 at 10:43Sitter och inväntar regn slut så ja kan susa Söder runt….<3