Okategoriserade

Klapp på axeln

Lucia idag. Snart jul…redan. Jul och sen nyår. 2011 är alltså snart slut och jag brukar nästan alltid bli lite nostalgisk och ägna de här sista veckorna på året åt att titta tillbaka lite. Inte för att jag har bestämt mig för att göra det varje år, utan mer för att det blir så automatiskt. Jag vill liksom kika lite vad jag har gjort under året, vad jag är extra stolt över och vad jag tar med mig som en lärdom att inte göra om nästa år.
Imorse när jag traskade till jobbet tänkte jag lite på just min träning under året, och om det är någon fysisk prestation som jag är särskilt stolt över. Inte helt otippat log jag lite extra när jag tänkte på lördagen den 28 maj, då jag med råge överträffade mina egna förväntningar och tog mig igenom min första mara på en tid jag aldrig hade kunnat drömma om. Det är skönt att kunna stoppa undan en sådan dag i minnesbanken och känna att ingen aldrig någonsin kan ta det ifrån mig. Minnen är eviga och idag ger jag mig själv en klapp på axeln för något jag gjorde för över ett halvår sedan…det får och behöver man ibland.

Vad är ert bästa tränings – eller tävlingsminne under året som gått?

Jag kommer ihåg känslan…ruset i kroppen och den totala glädjen.

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply
    Pjer
    13 december, 2011 at 09:18

    Bästa minnet är nog att jag blev sjuk när jag bestämde mig för att börja träna igen, då jag hade legat på soffan i 9mån innan. Ingen bra start, men resan är påbörjad, icke avslutad. Annars är det väl känslan man upplevde i kroppen av att klara vissa utmaningar på schemat.

  • Leave a Reply