Okategoriserade

Ljuvliga jul!

Första vardagen efter en lång och skön julhelg. Första vardagen och jag är ledig, that is. Kände att min extremt hektiska höst och inledning på vintern krävde lite extra slappande så jag stannar i Dalarna ett tag till.
Dagarna har segat sig fram i ett mycket lugnt och skönt tempo. Det har blivit väldigt mycket vila, mat, sömn och kramar, men också någon typ av fysisk aktivitet varje dag…en promenad eller en kortare löprunda. Lagom.
Det är verkligen fantastiskt skönt att vara här ”hemma” och bara få vara nära familjen, otroligt avkopplande och välbehövligt.

Julafton blev en tårdrypande historia då min 15-åriga kusin fick en dröm uppfylld genom en julklapp som innehöll en resa till Los Angeles över sportlovet. Flygresan får hon i och för sig finansiera själv med sparpengar, så själva klappen består i att jag tar mig tid och råd att hänga med. Man kan ju inte släppa iväg en tonåring ensam till Kalifornien – hur skulle det se ut liksom? Jag får v’l offra mig…och insåg härom dagen att vi prickar in Oscarsgalan när vi ändå är där. Så ja. 🙂 (har inte varit där på 10 år så boendetips i Hollywood / West Hollywood mottages mer än gärna!) Mellandags-rean ignoreras därmed totalt i år och allt fokus på shopping ligger två månader framåt i tiden…värt ändå.

Stormen Dagmar passade på att göra ett rejält besök natten till igår. Strömmen försvann och kom inte tillbaka på 17 timmar, så diverse strömfria aktiviteter som löpning (utan en varm dusch efteråt = fail), stickning och yatzy i ljuset från stearinljus fick hittas på, och middagen fick lagas i mammas kök i grannkommunen. Vad löjligt glad man kan bli när man återigen kan tända lamporna och titta på tv…skrämmande hur vi tar allt för givet. Jag måste bli bättre på att uppskatta de små sakerna i livet. Jag är redan ganska bra på det, men kan såklart bli ännu bättre.

Just nu uppskattar jag att jag har ett par raggsockor, ett varmt hus och en kopp kaffe…och försöker ignorera att jag har en iPhone 4S med sprucken baksida (tips på var jag kan laga den i Stockholm när jag kommer hem?) efter att ha tappat den i asfalten längs min löprunda i morse. Det är ju bara en telefon liksom.

Årets dalahäst – nummer 32 i ordningen – var ljungfärgad.

Jag och en chockad kusin på väg till L.A.

Världens bästa element när Dagmar drog fram.

7 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.