kost

Sunt förnuft – vad är det?

Mitt inlägg om dieter igår har dragit igång en mycket välkommen (äntligen!) debatt. Dels har det kommit en massa intressanta kommentarer, dels pågår en diskussion på Twitter där framför allt Sara vill att begreppet ”sunt förnuft” när det kommer till kosthållning måste förklaras. Hon anser att vi som är insatta och utbildade i ämnet har lättare att ta till ”sunt förnuft” i det här läget än gemene man, och jag förstår självklart hennes tankegångar.
Jag vill däremot hävda att den stora massans ”okunskap” i mångt och mycket beror på ren lathet och framför allt ovilja att förstå. Det är helt enkelt mycket lättare och mer bekvämt att äta mindre hälsosamma – och framför allt redan tillagade och extremt processade – produkter, och då vill man inte ta till sig att det enkla, rena och det som tar lite tid och energi att tillaga är bättre.

I många situationer tycker jag att det är otroligt svårt att förklara begrepp sunt förnuft, mycket för att det är ganska brett och många gånger rätt svårt att greppa. Sunt förnuft är ofta en kombination av etik, moral och en allmän magkänsla, och just den förklaringen på begreppet är ju självklart svårt att applicera på just kosten. Men – jag ska ge det ett försök och göra mitt bästa för att förklara vad jag menar med sunt förnuft – och då pratar jag vad, inte hur mycket – när det kommer till mat.

Jag tänker rent, enkelt och naturligt. Ju mer processat och behandlat, desto mindre sunt förnuft. Ju fler ingredienser i förpackningen, desto mindre sunt förnuft. Ju svårare innehållsförteckning, desto mindre sunt förnuft.
Jag vill hävda att alla – nu pratar jag vuxna människor som har något som helst intresse för kost, barn har inget med den här diskussionen att göra –  förstår att en strimlad potatis kokad i olja är sämre att äta än en som är kokad i vatten…om de vill förstå. Att en limpa med otaliga e-ämnen i innehållsförteckningen är sämre att äta än ett bröd som mormor bakade när du var liten. Att ketchup är sämre än en färsk tomat. Att friterade chicken nuggets är sämre än en ren kycklingfilé. Om de vill förstå.

Jag möter personer varje dag i mitt jobb som anser att de inte vet vad de ska äta. De vet inte vad som är bra och vad som är dåligt. De förstår inte varför ett Big Mac & Co är sämre att äta efter träningen än hemmarullade köttbullar med kokt potatis. De förstår verkligen inte…tills jag faktiskt får fram – det brukar ta en kvart – att det bara handlar om att de är bekväma.
För de vet. De är som de flesta andra uppväxta med den klassiska kostcirkeln eller matpyramiden och de vet. De vet att Mc Donald’s inte är stället att gå till om man vill må optimalt. De vet att en ren köttbit är bättre än kebab. De vet varför jag vill att de äter gröt istället för kalaspuffar till frukost. De vet att socker är dåligt för alla. Och de vet att nattmackor inte är det bästa för formen och en god nattsömn. De vet, men de orkar inte förstå och tar hellre den ”enkla” vägen. Och nu pratar vi verkligen inte om människor som är de minsta utbildade i varken kost eller träning, vi pratar den totala motsatsen.

Sunt förnuft är inte något enbart förunnat till oss i branschen, det finns någonstans hos alla vuxna människor. Visst är det lättare för oss ”insatta” att tillämpa, men det är f*n inte omöjligt för andra – det handlar om ovilja. Jag har hittills inte träffat någon icke insatt (och då träffar jag många gånger med extremt icke insatta) ännu som inte har förstått när jag har lagt några minuter på att förklara.

Är den så dum ändå?

27 kommentarer

  • Träningsglädje

    jag tror du predikar för de redan frälsta här helena. jag tycker (såklart) du är väldigt förnuftig. de som tränar med PT är redan ett steg på vägen. trots att de är bekväma och okunniga innan du berättar så har de ändå halva foten inne eftersom de har öppnat upp för förändring.

    eftersom människan är bekväm av naturen (och det ÄR ju logiskt att man vill vara det, vi pratar ju t.ex. om att springa ekonomiskt) så får man jobba med de verktyg som finns för att underlätta för människor. dieter blir då ett verktyg! synd bara att just diet är ett sådant laddat ord!! kanske är det just DET som i mångt och mycket är problemet. det är ju rätt lätt att se att man tar avstånd bara man ser ordet diet i dina tidigare inlägg (och även andra inlägg). om du, eller någon annan, skrivit om en diet som gick ut på just FÖRNUFT, så hade någon (eller många) läsare reagerat med att säga: ”guuud de där extrema dieterna, kan man inte bara äta förnuftigt och måttligt istället.” i praktiken var det just detta du skrev.

    jag tror man måste inse drivkrafter till beteenden och sedan jobba MED människor, inte mot. jag tror också att diet är ett VERKTYG för det – men att alla förnuftiga/pålästa/kostkunniga människor reagerar på ordet DIET eftersom det finns både sunt förnuftdiet och banandiet.

    ps. diet är väl per definiton ett sätt att äta rent allmänt? alla går ju på diet. dvs alla äter.

    • Helena

      Jag hör vad du säger (eller snarare ser vad du skriver), men tror att din åsikt(?) att ordet ”diet” är samma som ”att äta” är en efterhandskonstruktion. Ett par ”dieter” som går ut på förnuft är väl just kostcirkeln eller matpyramiden, men hittills har jag inte hört särskilt många som har reagerat på dem som något extremt på något sätt. I övrigt är din kommentar oerhört förnuftig, som alltid. 🙂

  • Uppochhoppa

    Visst vet de. Visst kan de. I alla fall när man påminner att det går att välja annorlunda och bättre!

    Ingen blir fet av potatis, torsk, äggsås och grönsaker. Kolhydratskänslig eller ej. Detta hävdar jag. Det svåra är ju att göra de rätta valen, och inte addera skit.

    För min del vet jag att jag väldigt lätt går igång på socker. Att det kan bli overload. Det sunda förnuftet vet att jag verkligen borde äta socker på ett balanserat och smart sätt, ungefär som jag gjort i januari – sisodär några dagar per månad. 5 av 30 är inget problem. Det är balans. När jag medvetet för en sockermatch mot min hjärna uppstår balans. Jag tänker fortsätta tills jag inte tänker på det längre, och se vad som händer. För jag behöver vakta mig själv stenhårt, ha en sockermatch att gripa tag i. För mitt sunda förnuft sviker mig varje gång jag går förbi lukten av blåbärspaj eller brownie.

    • Träningsglädje

      men man kan ju hävda att man inte blir fet av 1 kaka i veckan heller. i teorin. problemet är ju att i verkligheten får den där 1 kakan konsekvenser. det finns ju ett syfte varför du kör sockerstoppet – för att 1 kaka får konsekvenser för dig…

  • Uppochhoppa

    Och alltså – Jag håller ju helt med dig i sak. Jag äter inte efter någon diet. Jag äter det jag mår bra av, bra mat och ur alla delar av kostcirkeln. Mitt paelo for dummies var mer ett upplysande inlägg för de som står som frågetecken kring hela ordet.

    Sockermatchen är ett tillägg till min kosthållning kan man säga, som ser till att jag följer mitt sunda förnuft lite mer noga 🙂 Att det jag äter just baseras i mina matval, som utgår från mitt sunda förnuft.

    Ät bra mat i lagom mängd. Träna hårt. = win!
    (och så kan vi behöva något extra – en boost mot motarbetande lata hjärnor då och då. Typ en träningsblogg för inspiration och påminnelse!)

    • Träningsglädje

      alltså, vilken del av kostcirkeln utesluter t.ex. paleo? såvitt jag vet har tillsatser ingen egen tårtbit i den där cirkeln. det skulle vara mjölkprodukter då – om man kör strikt – men det är ju fortfarande fett, protein, kolhydrat…

      • Helena

        När vi börjar prata fett, protein och kolhydrater blir det oftast svårare för gemene man eftersom de inte vet var de hittar respektive beståndsdel. En person kan hävda att ”jag äter inga kolhydrater alls”, men när man börjar skrapa på ytan framgår det att ”kolhydrater” i de flesta fall betyder ris, pasta, potatis och bröd, och att frukt och grönsaker inte räknas in i personens tänk (=okunskap). Därför tycker jag att det är lättare att lära människor att äta RENT.
        Paleo i strikt form ska ej innehålla mjölkprodukter, bröd eller gryn, så två av sju tårtbitar faller ju bort direkt.

      • Uppochhoppa

        Mina inlägg var båda svar på Helenas inlägg, men din kommentar hann emellan i tid. Såhär: jag refererade inte till paleoinlägget ang kostcirkeln utan som att äta efter en diet, men ser nu att det kan läsas så som du läste det. Och då, ja, mejeriprodukter ska man ju inte äta enligt strikt paleo, och inte heller mjöl och gryn (de flesta sorter).

  • Ellinor

    Sunt förnuft har vi alla i mer eller mindre utvecklad form. Det kan omöjligt finnas någon som på fullaste allvar kan tro att en pommes är nyttigare än en vanlig kokt potatis. Att sedan leva som man lär är en helt annan sak, men att påstå att man inte vet?
    Att äta enligt sunt förnuft är knappast någon rocket science. Det är konstigt att folk klarar av att leva med div. dieter som kräver både tanke och planering, men inte kan ta till sig den klassiska tallriksmodellen?
    Oh, skulle kunna skriva så mycket mer – detta är verkligen en intressant ämne och det är spännande att läsa folks tankar och funderingar.
    Kram

    • Träningsglädje

      jag tror faktiskt på fullaste allvar att folk inte vet! pommes vs potatis är ju extremcaset och där hoppas jag att många vet. men ta smör vs maragin. extremt delade uppfattningar!! ta folks olika uppfattningar om ägg. eller avokado. det är ju sjukt svårt för folk att förstå och veta när media (som man förmodligen får mesta kunskapen från) rapporterar så himla olika saker hela tiden!

      • Helena

        Det ÄR jättesvårt när media krånglar till allting, jag håller helt med dig. MEN tillämpar man sunt förnuft när det gäller t.ex. margarin och läser innehållsförteckningen så ser man att det OMÖJLIGT kan vara mer naturligt än smör! Avokado och ägg är väl ändå ganska rent och naturligt om man tänker på samma sätt?

        • Sara

          jag tror fortfarande vi överskattar folks intresse och kunskap. vissa är intresserade av bilar – vi av kost. det är så himla självklart för oss. vi vet för att vi vill veta. andra vet inte – de vill bara bli mätta. eller gå ner i vikt med minsta möjliga ansträngning. 😉

  • Emelie

    Och sunt förnuft blir ju också svårt när vi bombarderas med olika råd och reklam precis hela tiden! Ta margarin som exempel. Reklam för Becel och Lätta finns i var och varannan träningstidning, idrottsprofiler gör reklam för (om jag inte har alldeles fel nu), många är uppvuxna med Milda och tänker inte på vad det egentligen är, och jag tror att det är ett lysande exempel på när det blir krångligt…

    Dessutom: Jag tycker att frågan HUR SER DET UT? är en av de viktigaste frågor man kan ställa sig, och en fråga man bör ha i huvudet när man diskuterar, undervisar, försöker förklara. För sunt förnuft för mig är nödvändigtvis sunt förnuft för nån annan. Om det vore så enkelt hade världen mått bättre… Tror jag.

    Bra blogginlägg och bra debatt! Tack fina!

  • Anna

    Intressant. Jag har ju precis startat Sprout i Finland, en matlagningsskola för barn. Det är oerhört intressant och givande att märka att man faktiskt kan göra skillnad, att många barn vet att Frosties inte är en bra frukost men sen kommer kommentaren att ”man blir ju pigg av socker, är inte det bra?” – och att få igång en diskussion. Jag vill försöka fånga dem redan tidigt, visa och förklara, ge tillfället att prova, smaka och laga själv. Barn behöver bra energi i rätt mängd vid rätt tidpunkt och de behöver hjälp hemifrån så att det finns rätt sorts mat hemma. Det är vi vuxna som ansvarar för att våra barn får en bra start på sitt ätande, att de orkar med att röra på sig och må bra.
    Å det, det är riktigt spännande!

  • Frida

    Jag fundrer över detta med sunt förnuft som inte är samma för alla och som vi sedan barnsben blir fostrade att man ska kunna (-sådär gör man inte när man är en stor 6-åring..(förväntan är att barnet ska kunna sunt förnuft där)). Kroppens signaler är också olika för alla men lär man sig verkligen lyssna på signalerna när kroppen visar reaktion på för mycket mat, vara i fel relation, vara stressad, i ett umgänge som inte är bra för en, osv.. Dessa signaler tror jag vi glömmer att lyssna på ofta. Tex stress där folk (så även jag) inte lyssnar på kroppens signal när kroppen varnar och därmed får en kraftfull signal vilket kan vara att gå in i väggen. Likadant tänker jag med kroppen signal -jag är mätt/uttorkad och därmed saltsug/ingen lust att träna, osv kan hjälpa oss till ens eget sunda förnuft. Tex försvinner träningslusten för mig och senare på kvällen visar det sig att jag har ont halsen. Kroppen signalerar= lyssna, reflektera, agera. Alla kan inte lyssna på samma signaler utan lyssna på sin egen kropp då vi fungerar olika men hur kommer det sig att vi med kosten lyssnar mer på web/tidning/guru/osv än på kroppens signaler? Långt inlägg men en intressatn livsstilsdebatt!

  • Christer Barregren

    Det är talande att du talar om sunt förnuft efter att ha varit på resa i USA. Det känns som ett land där sunt förnuft är ett okänt begrepp 🙂

    Mina egna tankar om mat har kommit fram till att jag vill äta så ren, naturlig och ursprunglig mat som möjligt.

    Med ren mat menar jag att den ska vara ekologisk och GM-fri.

    Med naturlig mat menar jag att den ska vara så oprocessad som möjligt. I båda fallen har jag fått mycket kunskap och inspiration från raw food-dieten som jag inte följer slvaiskt men som gett mig mycket.

    Med ursprunglig tänker jag på stenåldersdietens tankar att våra kroppar är mest anpassade till det vi ätit i miljontals år istället för det vi ätit i tusentalsår eller 50 år.

    Stenåldersdieten är knepigast eftersom man inte vet exakt vad vi åt innan vi blev bofasta. Dessutom åt folk olika saker på olika ställen i världen. Dessutom, om du går in på grönsaksavdelningen i vilken affär som helst så hittar du knappt något eller inget alls som fanns på ”stenåldern” eftersom frukt och grönsaker är framavlade för att passa vår smak och vara lönsamma. Morötter t.ex. är en modern uppfinning.

    Och skulle vi leva i skogen genom att äta älg, blåbär och maskrosblad så är de förgiftade av gifter som vi släpper ut i luft och vatten.

    Men idén är ändå bra. Och vad man kan göra och som jag försöker göra är att sträva efter att äta så ren, naturligt och ursprunglig mat som möjligt. Väljer man mellan en varmkorv och en banan så är bananen bättre.

    Fördelarna med en diet är att den kan sätta tydliga gränser mellan vad som är tillåtet och inte tillåtet, och därför kan den vara lättare att hålla sig till. Det är lättare att skriva böcker och blogga om dieter som är väl avgränsade.

    Det är svårare att skriva en bok eller starta en trend kring ”gör så gott du kan…”

    Min hemmadiet är i praktiken frukt, grönsaker, fisk. När jag är ute och reser kan det variera lite mer. Maten blir inte lika bra när man bor på hotell som när man är hemma och kan mixa mandelmjölk och avkokadosmodisar…

    En annan fördel som inga andra generationer före oss har haft är att vi kan välja det bästa från hela världen. Jag äter gojibär från Uzbekistan och macca från Sydamerika och får tillräckligt med D-vitamin året runt tack vare kosttillskott. Det är en otrolig lyx!

    En sak som jag tycker är skev med dagens debatt om diet är att allt verkar handla om fett och kolhydrater och ibland protein. När jag mixar mat tänker jag mest på näringstäthet.

    Jag vill äta mat som har mycket vitaminer, mineraler, enzymer, flavonoider, biofotoner och allt vad det nu heter. Och är maten dessutom är så ren, naturlig och ursprunglig som möjligt så orkar jag inte bry mig om hur mycket som är fett, kolhydrater eller protein.

    Fast det är ju bara jag, det.

    Slutligen tycker jag att det är mycket tal om dieter i dag. Ibland känns det som det är för mycket, men det gör inget. Debatten kommer från vanligt folk, inte från myndigheterna. Det gillar jag. Därför är debatten bra, även om man blir lite mätt på den i bland…

    • Helena

      Tack för otroligt bra tankar Christer, du är klok! Jag förstår självklart att det är lättare att äta ”rätt” med hjälp av en diet, men det gör mig lite ledsen att världen gör mänskligheten en björntjänst genom att hjälpa oss för mycket – när det gäller allt, inte bara kost – så att sunt förnuft tyvärr har blivit en bristvara. Sorgligt tycker jag.

  • SuperSHEro

    Det är svårt att bena ut vad som är sunt förnuft när vi lever i det informationssamhälle vi gör. Olika information forslas ut varje minut, till höge och vänster; Pulver, paleo, gi, iso, lchf, tallriksmodell, grapefruktdiet, seafooddiet, atkins, viktväktare, nutrilett osv osv. Alla blir självutnämnda experter. Hur ska man (folket) då kunna veta vem som har rätt? Vem som är den verkliga experten? Vem besitter kunskaperna? Alla säger ju att de ha rätt. De är kunskapskällan. Det är ett problem. Det andra är nog att folk väljer att tro på det de ”vill” tro på. Klart man hellre vill att tio kilo ska försvinna på tre veckor med liten ansträngning än under ett år med hård ansträngning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.