löpning

22 k

Vilken perfekt förmiddag för löpning! Stack iväg ett par timmar efter frukost och målet var inställt på 120 minuters löpning i lugnt och fint 5.30-tempo. 22 kilometer med andra ord. Solen lyste från en klarblå himmel, vinden var lugn och snäll och för första gången (ja, hemma i Sverige iallafall…jag kastade ju kläderna redan i februari) i år lämnade jag jackan hemma.

Jag var inte ensam ute. Norr Mälarstrand fullständigt kryllade av morgonpromenerande människor och hundar, Söder Mälarstrand likaså. Tanto ska vi inte ens tala om, där var det ett myller utan dess like. Utegymmet vid Eriksdalsbadet var fullt med svettiga stockholmare, Viking Line-terminalen svämmade över med turister och vid Slussen höll jag på att krocka med ett 1 maj-tåg. Norr Mälarstrand andra gången var än mer crowded och bland alla gångare, löpare och vagnburna barn mötte jag ett känt ansikte vars kropp såg stark ut som vanligt. Det är skönt att springa i stan ibland och distrahera sig själv med allt som händer runtomkring, man hinner liksom inte tänka lika mycket på att kroppen är trött.

22,5 kilometer stannade klockan på efter två timmar, och det var verkligen tur att jag inte skulle springa en mara idag. Var inte katastroftrött när jag kom hem men känner mig en bra bit ifrån oberörd i kroppen. 20 kilometer till kräver lite pannben och vilja. Igår kom startbeviset – om 31 dagar måste jag helt enkelt vara lite starkare än jag var idag. Don’t wish for it – work for it.

7 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.