funderingar,  livet är nu

#livetärnu

Mina sommarmorgonpromenader här hemma i Dalarna är min bästa tid för reflektion. Det är något speciellt med luften och naturen här som gör att jag tänker klarare och störningsmoment som kraftiga ljud, trafik och en massa människor är obefintliga vid 7 på morgonen.

Igår morse opererades en person i min absoluta närhet för bröstcancer. Höger bröst togs bort och om tre veckor får vi veta om den vidriga sjukdomen har spridit sig vidare i kroppen eller om gårdagens ingrepp räckte för att rädda resten av den kropp som ska leva i minst 50 år till. I min värld finns bara det senare alternativet, men rädslan och oron får mig att börja tänka lite extra över livets sårbarhet och hur skört allting är…och morgonens promenad i solen väckte en hel del tankar över den tid vi har till låns här på jorden.

Jag har så svårt att första människor som lever livet som om det vore oändligt. Skrämmande många – i övrigt förnuftiga – människor verkar leva efter devisen less is more, och förstår inte att livet ska levas fullt ut varje dag. Jag blir ledsen när jag hör människor som lever bara för helger och semestrar, som avskyr måndagar som pesten eller väljer att lägga all sin energi på att vara förbannade en hel dag över att det regnar i juli. Eller orkar irritera sig över fullständigt obetydliga småsaker i vardagen förresten – som att Ernst har vikt upp sina byxor lite för mycket när han tassar runt barfota i tv.

Varför lever människor liv de inte vill leva, när de själva har all makt i världen att ändra på det? Dyrbar tid som spenderas på arbetsplatser de avskyr, trasiga relationer som till varje pris skall hållas ihop trots att varenda jävla fog har brustit, eller alla de där drömmarna som är fullt möjliga att nå men ändå förblir drömmar livet ut.
Varför slösar vi bort vår tid på jorden som om den vore helt obetydlig och meningslös? Varför bokar vi inte den där resan som vi så gärna vill göra, och egentligen har råd med om skippar att köpa det där kaffet på stan eller de där skorna vi inte behöver? Varför går vi bara ut och äter middag på lördagar? Varför tar vi inte ett glas champagne en helt vanlig tisdag i november? Varför firar vi inte fler namnsdagar med kramar och presenter? Varför tillåter vi oss själva inte att älska och må så bra som vi förtjänar? Varför går vi alltid hem från fester när det är som roligast, och varför tänker vi så ofta ”nej, men inte ska väl jag…?

Jo, det ska du så fan göra! Du SKA boka den där resan! Du SKA bryta dig loss från det där livet som inte får dig att må precis så bra som du förtjänar! Du SKA dricka champagne på en tisdag! Du SKA glädjas över till synes obetydliga småsaker! Du SKA ringa till din bästa vän och säga jag älskar dig! Du SKA äta en helt vanligt onsdagsfrukost på finporslinet och du SKA våga säga tack och hej till allt som inte förtjänar att vara med och dela din dyrbara tid. Livet är nu och du skulle bara våga låta det gå så långt att du ska behöva få ett tråkigt besked där det svart på vitt står att din tid på jorden är räknad innan du börjar leva det fullt ut!

“One day your life will flash before your eyes. Make sure it’s worth watching.”
Gerard Way

30 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.