Ljuset

Jag kan knappt förklara hur skönt det var att vakna utan huvudvärk i morse. Utan känslan av betong i hela skallen och utan en täppt näsa. Ville skrika rakt ut av glädje, men eftersom klockan inte ens var 7 så besparade jag grannarna det. Satte istället igång en tvättmaskin, klädde på mig varmt och gick ett varv runt min lilla ö. Långsamt och lugnt i en fart där jag blev omkörd av sniglarna, stannade för att se solen gå upp och tog en massa djupa andetag för att byta ut de senaste dagarnas sjuka luft i lungorna och släppa in hösten. Två kilometer och en halvtimme senare kände jag mig som en ny människa, och får jag vila ett par dagar till nu så är jag och kroppen tillbaka igen. Hurra!