löpning lopp

Ultravasan

Det tog 29 minuter(!) för Ultravasan 2014 att bli fulltecknad nu på morgonen och vi kan väl lugnt konstatera att det råder en extrem löparfeber i Sverige (hurra för det!). Jag är djupt imponerad över alla som tar sig an loppet – jag testade ju sträckan på två dagar i somras, och bara tanken på att göra den på en dag är en både skrämmande och exalterande tanke. Plötsligt har jag glömt hur ont det gjorde och blir lite sugen på att göra det igen.

Ännu djupare imponerad är jag dock över superduperkvinnan Annie som sprang och VANN Black River Run igår – 100 miles, eller 16 mil på drygt 21 timmar…det är en helt galen prestation som är svår att förstå. Helt otroligt vad kroppen kan prestera! Jag kan bara föreställa mig hur j*vla ont det måste ha gjort, och det blir så tydligt att viljan ofta är det enda som skiljer mellan att lyckas eller inte.

Viljan att utmana mig själv bubblar i kroppen, och jag spenderar min sista vilodag av den här sega perioden av halvkrassliga dagar med att titta framåt och drömma om kommande utmaningar. The future belongs to those who believe in the beauty of their dreams.

IMG_2119

Utan (tusen ton) vilja hade den här bilden aldrig existerat.

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply
    Annie
    22 september, 2013 at 19:52

    Åh tack fina du 🙂 Jag blev rätt inspirerad av just det där löppasset ovan i somras 🙂 kram och japp- slut med krassel 🙂

  • Reply
    Rund är också en form!
    23 september, 2013 at 13:12

    Jag var ordentligt sugen på det!!
    Men som du säger; jäklar vilken utmaning! Jag väntar ett år (eller två…) 🙂

  • Leave a Reply