Browsing Category

Nike Run Club

löpning Nike Run Club

Annorlunda och bra

Nike She Runs Sthlm ikväll blev en nyttig erfarenhet. Jag lärde mig att det faktiskt går att springa långsammare än att hjärtat hoppar ur bröstkorgen. Att Djurgården är dubbelt så fin när man springer hälften (well…) så snabbt som man brukar. Att det är trevligt att socialspringa och prata om ditten och datten. Att det är en skön känsla att kunna förmedla löptips och se människor prestera över sina förväntningar.

Knappt 9 kilometer under en fantastisk sommarkvällssol blev det för min grupp, och även om jag inte var det minsta trött efteråt så var jag glad och nöjd över att ha utmanat mig själv och tänjt på mina gränser. Utmaningen ligger inte alltid i att bli snabbare, att ge mer och mer och mer och mer och mer och prestera högre än din övre gräns…det är värt en extra tanke.

Jag och Åsas andra hälft…jätteglada!

löpning Nike Run Club

Äntligen!

I över ett år har Nike+ Run Club kört träningskvällar på onsdagar här i Stockholm. Jag har p.g.a. jobbet inte kunnat vara men en enda gång, men varje vecka har jag tittat på bilder på bloggar och suktat efter att få vara med. Nu har de utökat till tre kvällar i veckan, och på måndagar och tisdagar har det lagts till en run club bara för tjejer – She Runs Sthlm. Måndagar utgår löpningen från Intersport Skrapan på söder, och på måndagar från Stadium på Kungsgatan mitt i stan.

Solen skiner över stan och ikväll klockan 17.30 ska jag äntligen vara med och springa! Ses vi där?

Nike Run Club vila

Vad hände!?

Min onsdag blev en märklig historia. Jag jobbade en kort dag, hade lite lyxspa på jobbet, träffade min kusin och åt sen lunch (jättegod sallad från Panini!) i solen på stan. Fint så. Jag hade ju planerat att äntligen springa med Nike+ Run Club på kvällen, men när jag kom hem på eftermiddagen kände jag mig väldigt trött och tänkte slumra en stund i soffan innan det var dags. Ställde såklart klockan för att hinna iväg till stan i tid.

Men vad händer? Jag vaknar alldeles försent, inser att jag har stängt av klockan och somnat om. Kände mig dessutom så vansinnigt trött att jag somnade om igen…och sov till halv tolv! Först sov jag alltså en dryg timme, och sen 18.00-23.30 – that’s what I call a tupplur! Det sjukaste av allt är att jag inte ens hade problem att somna när jag hade lagt mig för nattsömnen tio minuter senare.
Jag fattar inte vad som flög i mig – det är inte alls likt mig, helst inte direkt efter en avkopplande semester – men kanske hade min otroligt tunga och sega löprunda i förrgår också något att göra med det som (uppenbarligen) låg i kroppen..? Ja, inte vet jag. Vad jag dock vet är att jag är sjukt irriterad över att jag missade min enda chans på länge att springa med alla sköna människor runt Stockholm som jag verkligen har längtat efter. Samtidigt intalar jag mig själv att inte gråta över spilld mjölk, och att min kropp förmodligen behövde sömnen. Idag känner jag mig piggare än på länge och ställer in mig på ett skönt(?) löppass efter jobbet idag istället. Sen tänker jag se till att kunna springa med de där sköna människorna väldigt väldigt snart igen.

Någon som vill försöka sig på en diagnos? En släng av trypanosomiasis?