Browsing Category

träning

styrketräning träning

Sagt och rott

Jag gillar inte roddmaskinen. Jag vet att det är grymt bra träning, men jag kommer upp i så fruktansvärt hög puls snabbt och mjölksyran sprutar ur öronen efter några minuter så till den milda grad att det är mer obehagligt än utmanande faktiskt. Gillar inte att missbruka ”hata” men i det här fallet är jag nära att ta till det ordet. Samtidigt är jag ju en person som har en hatkärlek till att göra saker som jag vet kommer att bli grisjobbiga…jag gillar liksom känslan efteråt.

Under sommaren har jag envisats med att ro 1000 meter innan varje styrkepass, och imorse när jag åt frukost fick jag en idé att jag skulle testa att ro 5000 meter (5 år sen sist) som inledning på dagens pass. Mina idéer brukar inte helt sällan fastna i hjärnan och vägra släppa innan de blivit verklighet, så det var ju bara att sätta sig, spänna fast fötterna och sätta igång. Jag ville sluta efter 1000 meter. Och efter 1100 meter. Och 1120 meter. Och 1150. Och 1157. Och så vidare. J*vla skitroddmaskin helt enkelt, fy f*n vad jobbigt det är! Rumpan höll på att brinna upp, hjärtat slog snabbare än under mina värsta backintervaller härom dagen och jag räknade varenda meter (jag vet, big fail). Jag är så sjukt svag på den där maskinen. Punkt.

När 5000 h*lvetesmeter var gjorda ville jag bara jubla och gå hem, men istället använde jag min väl uppvärmda kropp till att köra diverse övningar för överkroppen, mangla sönder magen och avslutade med en (kanske sommarens) stel(aste) brygga. När jag kom hem sökte jag på hashtagen #concept2 på Instagram, och det första jag såg var en amerikansk crossfit-kille i Texas som hade rott 21000 meter. Hatten av.

concept 2 roddrodd

 

löpning mitt dalarna träning

Njutningstisdag

Jag går in på min sista av totalt 33(!) dagar här i Dalarna. Det har varit en magisk sommar men jag känner mig verkligen laddad för hösten så det är helt ok att åka hem till stan imorgon. Igår körde jag mitt sista av totalt 15 dalalöppass den här sommaren, och jag valde såklart att springa på ett av mina favoritställen.

För ett par år sedan berikades mitt liv med en sommarstuga som jag, min bror och mamma tillsammans med några snälla släktingar har slitit med den här semestern. 50 meter från stugan går vasaloppsleden, och igår kväll när vi hade varit och jobbat i över 8 timmar med stugan (och äntligen fått börja måla efter otaliga timmar med värdelöst tråkigt grundarbete…) knöt jag på mig löparskorna och sprang hemåt.
Efter 5 km passerades Eldris, där jag tömde hela mitt energiförråd förra året efter 81 kilometers löpning. Från Eldris är det 9 km kvar till målet i Mora, men jag nöjde mig med att springa till Hemus Skidstadion och fick därmed ihop en lagom sträcka på 11 km. Lyckades hålla ett mycket bättre tempo än jag hade trott i den smått kuperade skogsterrängen och känner mig hoppfull inför höstens mycket flackare asfaltslopp. Dock har det tänds en gnista av sug efter mer skog efter den här sommaren…vi får se vad det blir av det.

IMG_0670

IMG_0657

IMG_0660

löpning lopp minnen träning träningsinspiration

Tillbakablick och längtan

Jag var till läkaren igår. Oftast går jag inte till läkaren när jag är förkyld eftersom man ändå bara brukar få höra att man ska gå hem och vila och vänta ut viruset. Den här gången är jag dock glad att jag gick dit. Sänkan var mycket högre än önskat, domen löd ”akut infektion och bör vila” och jag är nu hemma med en 10-dagars penicillinkur. Jag gillar inte antibiotika, men jag gillar inte att vara sjuk heller så nu är det bara att välja mellan pest eller kolera. Det är ju bara en förkylning trots allt, det är bara att härda ut.

Jag längtar dock efter att träna. Jag längtar gränslöst efter det. Jag saknar svetten, endorfinerna och de trötta musklerna. Nu på morgonen tittade jag tillbaka på mitt träningsår, lite för att sätta plåster på de blödande träningssåren. Det känns lite bättre nu när jag har konstaterat att min kropp har hängt på mitt träningståg hela året och att det kanske inte är mer än rätt att den får ett par veckors vila nu. Den är mer än värd det.

Tjejsnacklångpass med Anna. Otaliga tusingar. HotMojo i kubik. Mara(- och pannbens)träning på löpband. Strandlöpning på drömön Cuba. Nött åtskilliga backintervaller i källaren på jobbet. Varit nära att spy på Västerbron. Sprungit långpass utan vatten. Kämpat mig igenom min andra mara. Sprungit med Nike Run Club. Tränat med Team Nylén och tre hjältar i Rålis. Kört så många utfallssteg att jag inte ens kan räkna dem. Gjort lekparken till mitt gym. Sprungit hela Vasaloppet. Äntligen tagit tresiffrigt i marklyft. Sprungit runt ett helt land. Samlat in en massa pengar till Plan och betalat mina givare med en Tjejmil och 719 utfallssteg. Utbildat mig till löpcoach och gjort ett spyfärdigt maxpulstest. Sprungit längs gatorna i New York. Kämpat mig igenom intervaller så snabba att mina ben knappt har hunnit med. Blivit grymt mycket starkare, inifrån och ut.

Ibland är det nyttigt att titta i backspegeln, krama om sin kropp och låta den få vara lite trött och sliten. Längtar till 2014 gör jag dock ändå, jag ser en massa roligt i kikaren och välkomnar det nya och friska träningsåret med ett leende. Men nu ska kroppen få vila.

edorfiner