träning träningsinspiration

>Mållös?

>

Jag avslutade min måndag med en kaffe med min fina vän Marie. Hon levererar alltid en skopa energi och igår var inget undantag. Som alltid pratade vi om precis allt och inget, och i slutet gled vi in på det här med mål. Mål i livet. Mål i träningen. Behöver man verkligen mål? Och är dina mål verkligen dina, och inte någon annans, som du har blivit sugen på och hoppat på trots att det faktiskt inte är din grej? Ni vet – ”åh, det vore coolt att fixa Vasaloppet…”, även fast man tycker att längdskidor faktiskt inte är speciellt kul?

Vi konstaterade att vi båda är ganska lika när det kommer till våra träningsmål. Lite smått rastlösa, otåliga och ytterst benägna att hoppa på nya ”mål” hit och dit. Att ha ett mål som ligger ett halvår fram i tiden är liksom inte aktuellt, snarare sätter man mål vecka för vecka, eller ännu hellre pass för pass.
Igår t.ex. Då bestämde jag mig först efter 10 av 15 avverkade löpbandskilometer att mitt mål var 1 timme och 10 mintuer. Inget jag alls hade planerat, men när milen kändes bra så satte jag upp ett spontant mål. Bra eller dåligt? Rätt eller fel?

Visst har jag ju mitt Stockholm Marathon som jag verkligen längtar efter och ser fram emot, men tiden jag har som mål där är faktiskt inget jag direkt tänker på i min träning nu, det kommer kanske (förhoppningsvis) senare… Nu springer jag mest på känn och för att det är härligt…ja, och för att komma under 20 minuter på den där halvmilen då, men det ska jag bara klara innan jul.
Annars kan jag inte säga att jag har något särskilt mål. Min träning känns kul och meningsfull ändå och på något sätt kan jag känna att ett mål kanske är viktigare för en person som inte tar sig iväg till träningen utan att ha det….det där målet.

Hur ser ni på saken? Har ni ett mål? Bör man ha ett mål med sin träning?
Foto: Privat. Min bästa löparväg hemma i Dalarna. Målet ligger hur långt bort man vill…underbar frihetskänsla!

You Might Also Like

6 Comments

  • Reply
    M
    26 oktober, 2010 at 12:44

    >Jag har bara ett mål: att må bra.

    Om jag sedan gör det genom att köra slut på kroppen en dag så gör jag det, om jag istället mår bra av att lufsa runt i 8 km och filosofera så gör jag det.

    Att må bra – det är målet för mig.

  • Reply
    frida
    26 oktober, 2010 at 14:08

    >Mål tror jag är väldigt individuellt, utom- och inomstyrt, stort, litet, viktigt som oviktigt. Jag hoppas att grundmålet för alla är att må bra men för det behöver vi inte ha något mål utan det är redan en instinkt i oss. :).
    Jag har långsiktiga, inom och utomstyrda mål och jag kan komma på som dig ett mål för träningen sista 5 minutrarna på passet som att tex hinna göra 50 situps innan halv 5.

  • Reply
    "oroshjärta"
    27 oktober, 2010 at 06:00

    >Nej inte alls. Aldrig sett på träning så.

  • Reply
    Silverscreen
    27 oktober, 2010 at 07:01

    >Jag har några småmål. Men känner att jag skulle behöva ha ett stort och bra mål som får mig att fokusera lite extra. Jag har rätt lätt att tappa fokus om målet ligger för långt fram eller är för "lätt"..

  • Reply
    Ellinor
    27 oktober, 2010 at 07:50

    >Fantastiskt med dessa vänner och den energi och inspiration de levererar.
    Hoppas du får en fin dag!

    Kram

  • Reply
    Anonymous
    27 oktober, 2010 at 13:18

    >Jag tror att det alltid finns (minst ett) underliggande mål med träningen (t.ex. må bättre). Sedan är det klart att målet kan vara mer eller mindre abstrakt/konkret, samt mer eller mindre uttalat/outtalat.

    Mitt huvudsakliga mål är att samla energi genom träningen (abstrakt). Utöver det har jag tre mer konkreta mål. December är slutmånad för följande roligheter:
    1. Klara minst en 'pistol'/ben. Se t.ex. http://www.youtube.com/watch?v=HOIpBQwD2P0
    2. Klara chins utan hjälp.
    3. Klå min kompis rekord i Tabatharodd (982m).

    Mål är bra om de tar en någon vart, men det är resan i sig som är det viktigaste!

    /M

  • Leave a Reply