…soligt och helt j*vla magiskt. Dag 13 i löparutmaningen är gjord och ord är överflödiga.

”Alltså Helena, om det var meningen att vi människor ska springa på vintern skulle det finnas djur som vi kan springa ikapp. Kan du säga ett enda vinterdjur som du kan springa ikapp?” ”Nja…nej…men kan du nämna ett enda djur som du kan springa ikapp på sommaren?” End of discussion med min kollega tidigare idag. Dag 12 klarades precis av i mörker, vackert snöfall och världens vackraste vinterlandskap. Snart är vi halvvägs, och hade det inte varit meningen att vi människor ska springa hade vi inte haft några ben. Så det så. Adidas Marathon 10 + broddar = sant.

En liten klass 2-varning från SMHI kunde inte stoppa min morgonlöpning idag. Klyschan what doesn’t kill you makes you stronger ekade i huvudet när klockan ringde 06.30, och jag på ungefär en halv sekund drog på mig kompressionsstrumporna (extra värme!), understället, tightsen, jackan, mössan och handskarna – ingen tid att ångra sig och krypa under täcket igen! Ute var det…intressant. Det har kanske kommit 1 dm inatt (och 2 till är visst att vänta fram till lunch…), och jag möttes av kraftig vind, ymnigt snöfall och vägarna var minst sagt oplogade. Att hålla något vidare normalt tempo var inte att tänka på, det enda som gällde var att hålla sig…