Jag har alltid ogillat att springa med solglasögon. De är bara i vägen och jag har stört mig på att ha något i ansiktet och jag är verkligen mån om att ha så lite störningsmoment som möjligt när jag tränar. Molande huvudvärk orsakat av timmar av kisande mot solen har liksom känts värt jämfört med att ha ett par glasögon i halva ansiktet. För någon vecka sedan kommenterade Mia ett foto på Instagram och skrev att jag borde springa i X-Kross-brillor. Jag har ju hört talas om dem tidigare och sett dem bland en massa löpare, cyklister och andra idrottare men har liksom aldrig orkat ge mig in i djungeln av bågar…