>♥ Kärlek ♥ – årets julklapp

> Varje morgon när jag står på löbandet gör jag mig av med energikrävande tankar och försöker sedan samla ihop det som blir kvar till något bra. Känns skönt att skämma bort sig själv, både kroppsligt och mentalt, innan resten av stan vaknar och man tar tag i dagen…(skönt också att alla tror att man står där p.g.a. utseendefixering och inte egenterapi…)

Den här veckan har mina tankar kretsat mycket runt tacksamhet. Tacksamhet över det man har och strävan efter det man saknar…
Jag anser mig själv vara en tacksam person, har inte svårt för att glädjas över småsaker och kan få små lyckorus över banala saker, som att höra en bra låt på radio eller att jag lyckas hitta ett perfekt moget granatäpple…löjligt tycker vissa, men sån är jag och det får mig att må bra.

I förrgår läste jag Miss Agdas inlägg om hennes tacksamhet, och jag kände mig så glad över att det är fler som reflekterar över detta och är glada för det de har. Samma dag läste jag Johannas inlägg om vad som fick henne att vakna, att börja känna sig mer tacksam. Inlägget träffade som en kniv. Kände plötsligt en fruktansvärd rädsla i kroppen, en rädsla över att förlora människor jag älskar men inte ger den kärlek de förtjänar. För er som har läst min blogg ett tag vet ni att jag har skrivit mycket om min pappa, vår tidigare urusla kontakt och hur vi nu har hittat tillbaka. Kommer att vara mig själv evigt tacksam för att jag tog upp kontakten (hur vidrigt jobbigt det än var att skriva det brevet) och samtidigt känna stor tacksamhet till honom för att han gav oss en chans.

Igår träffade jag en kompis som berättade om en av sina vänner som har mist båda sina föräldrar, inte ens 30 år gammal. Vi pratade om hur jobbigt det självklart måste vara, framför allt nu inför julen när allt fokus i vår omvärld ligger på familjen och hur man skall samla ihop hela stora, tjocka släkten och bara vara lycklig. Det blev droppen för mina tacksamhetstankar den här veckan.

Alla har inte en stor släkt, kanske inte ens föräldrar eller ännu värre, ens någon i sin närhet som de kan bry sig om eller få kärlek ifrån!
Tänk på det i jul. Krama varandra lite extra, var tacksamma att ni har varandra och njut av varje sekund, det är den bästa julklappen!

Mamma, pappa och resten av mina nära – ni är min värld! ♥
Bild privat, min vackra mammas första körkortsfoto..