plogga

Plogg-premiär!

Ja, alltså. Egentligen ska man ju jogga och plocka (skräp) när man ploggar. Jag gick, men det är ju ändå skräpet som är hela grejen.

Erik Ahlström, denna man av många talanger (hallå – han är en av männen i bästa svängen Hökarängen-gänget!), satte namn på fenomenet och är just nu i Almedalen för att berätta för alla om detta. Han vill förmodligen också lära oss att det tar jorden 450(!) år att bryta ner en PET-flaska som har slängts i naturen. Eller att ett tuggummi ligger där och skräpar ner i 25 år. Vi dödar jorden sakta men säkert och det måste få ett slut!

Under min vandring genom Nya Zeeland slog det mig varje dag att det är så fantastiskt rent där på andra sidan jorden. De verkar hysa en enormt stor respekt till Moder Jord och förstå att utan henne är vi…inget. ”Vi har mycket att lära oss av det här” tänkte jag många gånger, men som vi vet är det inte tanken som räknas.
Jag har haft ögonen på Håll Sverige Rent och kampanjen Leave nothing but footprints här hemma ett tag. Steget från att köpa en t-shirt med ett bra budskap till att verkligen göra något är dock ibland långt. Imorse gjorde jag därför slag i saken och tog med mig en soppåse ut på min morgonpromenad här hemma hos mamma i Dalarna. Inte så ansträngande precis, men tänk vilken skillnad det skulle göra om ALLA gjorde det på sina morgonpromenader!

Foto 2017-07-03 08 52 12
Vackert, men det gömmer sig en del skräp här…

Jag hittade otippat mycket skräp, trots att jag gick på en väg där nästan inga bilar kör. Min egen studie visade att folk som snusar, röker och äter mat på Mc Donald’s verkar vara överrepresenterade på just den här sträckan. En halvfull tetra med blåbärssoppa, något gammalt plaströr och en hel del godispapper fick jag också med mig…på en ynka halvtimmes promenad. När jag stannade och pratade med en nyfiken kossa tänkte jag på min och mammas samtal igår, att skräpet på åkrarna häruppe ofta hamnar i djurens hö och sedan vidare till djuren som gladeligen tuggar i sig det. Många dör.

Hallå...rädda mig från skräpet, tack.
Hallå…rädda mig från skräpet, tack.

Jag lekte med tanken att alla som är ute på sina promenader skulle plocka lite skräp. Ett enda bara. Det skulle göra så otroligt stor skillnad. Tänk vidare om alla de helt ofattbara 2 800 000(!!!) fimpar som slängs i naturen varje dag i Sverige – varje dag! – skulle stoppas i en askkopp istället. En enda fimp förorenar 2 liter vatten…you do the math. Studier visar att ju renare det är, desto mindre skräp vill man slänga på marken. Alltså: plockar vi upp skräpet så kommer folk tillslut att sluta sprida sitt skräp i naturen. 

Det kommer inte att ske imorgon och inte nästa vecka heller. Alla kommer inte att sluta slänga skräp i våra skogar bara för att jag plockar upp efter andra. Men vi måste börja någonstans och vi måste börja nu. Vi har bara en jord och den dör sakta men säkert i takt med att vi täcker den med skräp.

Snälla – kan vi inte hjälpas åt att vända det här? Kan vi inte alla tänka en extra gång innan vi spottar ut tuggummit i skogen, struntar i att plocka upp papperet när vi missar papperskorgen eller låter skräpet ligga vid sidan av trottoaren där vi går?

Take nothing but pictures, leave nothing but footprints.

Foto 2017-07-03 09 04 05

Foto 2017-07-03 09 16 15
En halvtimmes plogging på en enslig väg…hur ser det då ut där människor faktiskt rör sig dagligen?

Läs mer om det vidriga kretsloppet som skräpet orsakar på plogga.se

-> På fötterna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.