>Hur fan orkar du?
>Ja, jag får den frågan ganska ofta faktiskt (ursäkta svordomen, men den brukar finnas med). Den ska gärna ställas med ett minst sagt skeptiskt tonfall, lite rynkande på näsan och gärna med en lätt huvudskakning. Hur fan orkar du? Vi pratar träning nu. Jag och min träning. Jag, min träning och hur less jag blir på att folk inte kan berömma istället för att fördöma.
Jag behöver väl knappast säga att frågan oftast (inte alltid) kommer från människor som näst intill aldrig rör sig, som p.g.a. stillasittande redan innan fyllda 30 börjar få skador som en pensionärer, kanske skulle vilja röra sig lite mer och egentligen skulle vilja ställa frågan hur fan ska jag göra för att orka?
Det fanns en tid när jag inte heller orkade. När en mils löpning innan frukost lät skrattretande och min bästa vän hette snooze. En tid när soffan ropade på mig ända bort till jobbet där jag satt, och då jag utan undantag hamnade i dess famn varje dag. Gärna med en godispåse också. En stor.
Samma tid finns att läsa i min dagbok: Jag är så trött. Varför har jag så ont i magen? Varför orkar jag inte upp på morgonen? XXX tycker att jag alltid är grinig, fattar inte hur han kan säga det? Jag orkade inte laga mat idag. Fan, måste jag alltid vara förkyld? Känner mig helt tom. Osv osv osv…
Vad som står i min dagbok idag vet ni ju nästan, iallafall ni som följer mig här…
Det går inte att komma ifrån att fysisk aktivitet får människor att må bra. Endorfiner är bevisligen lyckoframkallande och känslan av att ha presterat något bra får alla att växa lite inombords.
Jag säger inte att man som jag måste ut och springa för livet innan gröten, utan man gör det självklart på sin egen nivå och i sin egen takt. Med tiden kommer det att gå lättare och lättare och tillslut gör man saker man för ett tag sedan inte trodde var möjligt. Det är en underbar känsla!
Att man blir starkare, mer uthållig och kommer att hålla längre om man rör sig regelbundet är ju ingen nyhet, det kommer liksom på köpet. Kroppen åldras inte lika snabbt och sköter man sina kort rätt kan ens fysiska ålder bli lägre än den man har på papper. Jag tränar inte för att nå någon speciell vikt eller för att tappa x antal kilon, jag anser mig ha de kilon min kropp mår bra av och äger inte ens en våg.
Utan att göra detta inlägg till ytligt och utseendefixerat svammel vill jag dock visa två bilder på mig själv. Mer självutlämnande än jag någonsin trott att det skulle bli, men jag kan bara inte för mitt liv förstå att det är sex år mellan de här två bilderna och att min kroppsvikt är mer eller mindre densamma (släng vågen!)!
Jag kan för mitt liv inte förstå att det är den till vänster som visar en 23-årings kropp och den till höger ska fylla 30 om mindre än två månader. Vikten är alltså densamma, men det krävs väl inget geni för att se vilken kropp som mår bäst, känner sig friskast och är starkast?
Så länge jag mår bra av att träna som jag gör så kommer jag att fortsätta. Folk får gärna fortsätta undra hur fan jag orkar, men jag skulle gärna vilja kontra med och fråga hur fan ska ni orka tills ni är 100?.
23 kommentarer
Ingela
>Amen! Jag kunde inte ha skrivit eller sagt det bättre själv. Ja, det är helt otroligt att man ska behöva förklara/försvara sin hälsosamma (och medvetna) livsstil. Jag häpnar varje gång det händer. Tänk att du nästan väger lika mycket på bilderna?!
You go girl! Du rockar!
Kram!
Helena
>Ingela – tack. Visste att du skulle förstå! 🙂 Kram tillbaka!
Miss Agda
>Amen säger jag också! Vilket bra inlägg och jag skriver under varje ord. Jag har människor runt omkring mig som inte tränar "för de är så slut efter jobbet"….. Och jag blir lika frustrerad varje gång. Det är ju det här de behöver läsa.
Men du, jag tränar 4-6 dagar i veckan och har ALLTID rört på mig massor (i flera år mkt mkt mer än nu), men jag snoozar ändå…… Jag morgontränar ju oftare nu, men en liten snooze hinner man oftast mer ändå. Jag tycker att jag mår superbra i kroppen och är aldrig trött på dagarna så snoozen kanske inte måste vara ett tecken på att man INTE mår bra?? Efter semestern blir det dock inget snoozande. Det har jag bestämt.
Kram
Anonymous
>Är du en självutnämnd expert? alla hälopåstående du skriver om vad hämtar du källorna till det? eller jobbar du med friskvård och vad har du för utbildningar?
//R
Helena
>Miss Agda – fortsätt att snooza du…jag vet att du mår bra ändå! 😉
R – Nej, jag är ingen "expert", men jag lyssnar på vad min kropp säger och har ingen anledning att tro att den ljuger.
Christoffer Hedlund
>Hej hej vännen! Jag är för himla impad av dig! Asså dina bilder går ju inte av för hackor! Du ser för himla bra ut :)! Känner att du fasen har rätt i det du säger i allt!
Hoppas att du får en underbar onsdag! Kram kram!
Åsa
>Helena du är så grymt bra!
Stor kram till dig!
Petra Månström
>Jävligt bra inlägg och jag skriver under på varenda ord. Jag såg också ut ungefär sådär som du gjorde 2003 för några år sedan. Sen bestämde jag mig för att det fick vara nog. Nu tränar jag precis så mycket som jag vill och orkar inte ens kommentera folk som frågar "hur fan orkar du"…
Pain is just weakness leaving your body
>Men samtidigt som folk säger hur fan orkar du så kan man ofta ana en viss förändring i deras eget beteende och efter att det varit i ens närhet en tid. Förhoppningsvis inspirerar man trots allt men folk kan inte med öppet hjärta låta sig inspireras utan att först försöka trycka ner det som är annorlunda.
Annika
>Oh lord!!! att du skulle vara runt 30 kunde jag aldrig gissa! Du är grym!
Ellinor
>För dessa människor är dina prestationer någonting som de inte ens skulle orka ta sig för i sina vildaste fantasier. Men precis som du säger får man börja med att ta allting i sin egna takt för att sakta men säkert jobba upp inte bara en bra kondition och styrka utan även ett välbefinnande.
Du vet bättre än att lyssna på dessa människor och istället följa kroppens signaler.
Kram på dig
Miss M
>WOW Helena! VIlken kropp på en 30 åring *var stolt*. DU är min nya musa vet du det =) för det som stod i din dagbok, det står i min just nu =( MEN jag har tagit tag i mig, börjat ändra på rutiner och vanor och som sporre har jag "min" Helena som inspirerar mig till max =)
DU ÄR BÄST!
Flingan
>Vilken pingla du är! Och så kloka ord. Kan inte annat än hålla med, och vill bara SPY över folk som ska slänga ur sig korkade kommentarer om ens liv. Fattar de inte att deras avundsjuka lyser igenom så starkt? Och vilket rabalder det skulle bli om man själv skkulle slänga ur sig "hur kan du vara så lat? usch.." med en äcklad min. Om alla levde sitt eget liv skulle allt bli så mycket lättare 🙂
Ha det bra!
mamma
>Nu fick Du till det IGEN….gör ett reportage i nån tidning…får säkert många att tänka om.
Love you…kramkram
Ha en bra dag 🙂
Bumbi
>Du får börja ställa motfrågan: Hur orkar Du inte träna?
Jag har långt kvar till morgonjogg i en mil, avis till tusen på Dig.. Hoppas att det "smittar" av sig lite 😉
Håller med Dig om vågen – ut med eländet!
Kram
Petra
>Har precis hittat din blogg och jag känner att här kommer jag att fastna 🙂 Vad jag skulle vilja veta är lite hur du äter när du tränar så mycket som du gör. Går du på någon diet? Hur ser en matdag ut för dig en vanlig jobb och träningsdag? Gärna ett inlägg om det.
//Petra
wilanand
>Du är så inspirerande! Tack för ett uppiggande inlägg, jag vill så gärna vara som du! (Har fortfarande chansen, jag är ju ändå bara 23!)
Katinka
>Heja dig Helena! Helt rätt! Jag är väl själv inte världens träningsmänniska. Kommer väl iväg till gymmet ca 2 ggr i veckan, men för mig känns det bra och jag är nöjd med min kropp och mig själv. Skulle gärna gå 1 extra gång till, men ibland är jag lite lat.
Du vet att jag tycker att du är en förebild.
CO
>Avundsjukan och jantelagen är djupt rotade i den svenska befolkningen. Så är det bara. Jag tycker du är fantastisk, strunta i missunsamma sockerstinna kommentarer! Överlag är vi människor försoffade och använder inte våra kroppar så som de är ämnade, vilket som du så riktigt återger leder till för tidigt åldrande, nedsatt immunförsvar samt utvecklande av det metabola syndromet med alla dess följdsjukdomar.
"oroshjärta"
>Eller hur! ….
CreativeActivity - Sandra
>WOW!!! Vilken skillnad!
Och ett enormt bra och inspirerande inlägg. Det behövde jag idag då jag kände mig lat som skjuter upp träningen hela tiden… Tack!!
Du är skitbra!
Baalance
>Träning som är så underbart! Kan tycka att man ibland måste "försvara" varför man gillar hälsosam mat istället för att luncha på Gorbys Piroger eller PanPizza…
MAJA: Style & Life by Leia
>Du är så underbar Helena!!!! Och om jag någon gång skulle säga: -Hur tusan orkar du….så kan jag lova att det är med avund i rösten och med en djup beundran.
Kämpar ju för att orka jag med….vet att det till slut är just detta som gör ATT man orkar…men den där tröskeln är inte det lättaste…men absolut inte omöjlig. Bara liiiite svårare med en liten Neo. Men nu är jag på G….och tänkte dessutom förla med till Prag.
Kramar i massor