…och då passar jag på att springa ett halvt marathon. Perfekt. Förutsättningarna var ju, minst sagt, sådär. Somnar hemma i soffan med en filt dragen över huvudet efter en grå och tung dag på stan. Väcks av mamma en dryg timme innan start. Löparkläder på i slow motion…vill inte. Det regnar. Jag är trött. Snälla, säg att jag slipper. Fryser redan när jag kommer utanför dörren…vad håller jag på med? Videobutiken lockar som aldrig förr…kan jag inte bli hastigt förkyld? Lillebror lika opeppad, vi står i busskuren med redan genomblöta skor och strumpor, intalar oss själva att ”det slutar säkert regna och man blir ju varm så fort man har…