älskade familjen

>Pappa.

>Jag har en pappa. Ändå har jag inte haft någon pappa på många år. Har inte sett honom sedan i julas och kontakten har sedan dess varit minst sagt sporadisk. Kontakten oss emellan innan jul ska vi inte ens prata om – katastrof! Lika mycket mitt som hans fel dock.
Från och med idag kommer jag, förhoppningsvis, ha en pappa på riktigt! Efter jobbet hoppar jag och min bror på bussen till min pappas hemstad för att, för första gången på säkert 15 år, umgås med honom i två dagar! Känns lite som när vi var små och mamma lämnade oss vid bussen varannan fredag och det var att spendera helgen hos pappsen…med en klump av hemlängtan i magen, redan innan bussen lämnat stationen. Inte så mycket på grund av pappa, mer för att jag led av svår hemlängtan när jag var liten. Hemskt! Mamma var verkligen min trygghet. Det är hon i och för sig fortfarande…vem är inte den första man tänker på när man är rädd eller riktigt sjuk..? Mamma!
Pirrig i magen, förväntansfull…ska bli så mysigt att få sitta på bussen i tre timmar med lillebror, komma fram, byta om till mysbrallor, på med tofflorna och krypa upp i pappas soffa.
Härliga fredag!.

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply