filmrecensioner

>Krossade förväntningar

>

Var och såg Revolutionary Road igår, en film jag verkligen hade sett fram emot. Har hört så mycket om den, att den skulle vara helt fantastisk och filmkritiker världen över har höjt den till skyarna.
Döm om min förvåning när jag plötsligt ser eftertexten rulla och det enda jag tänker är ”jaha”. Inget vidare betyg på en film. Visst var skådespeleriet bra och fotot vackert, men mycket mer än så gav den mig inte.
Räddningen var trevligt sällskap, en påse godis (dock med för lite mint) och Michael Shannon, som spelade en lätt psyksjuk man som faktiskt fick mig att fundera lite över livet och valen vi gör…

.

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply
    Katinka
    4 mars, 2009 at 11:59

    >Tråkigt att den inte levde upp till förväntningarna. Men så är det ju ibland. Man ska ju se dåliga filmer för att känna igen de som är bra liksom.

    På tal om garderober tror jag du får kasta ut grannens sambo då eller helt enkelt bygga fler och ställa på öppen yta. Ingen sambo som gnäller om det liksom…

  • Reply
    mia
    5 mars, 2009 at 09:26

    >Det är så tråkigt när det blir så. Man borde liksom inte ha några förhoppningar alls men det är svårt…Funderar själv på att gå o se The Wrestler i helgen och där har jag HÖGA förhoppningar…

    Stor kram

  • Leave a Reply