>Up in the air…aka stoppa huvudet i sanden

>Ok, filmen igår. Mitt tredje, men förmodligen inte sista, biobesök den här veckan.
Up in the air med George Clooney i huvudrollen. Bra betyg från pressen och jag har velat se den sedan mitten av januari när den hade premiär. Igår var det äntligen dags – längst bak i lilla lilla salong 4 på Saga, bara 6 rader stor och lite vardagsrumskänsla – underbart!

När jag lämnade salongen snurrade tankarna i 180 km/h…vilken tankeställare! Jag är verkligen inte som Ryan i filmen. Jag har inte 320 resdagar och flyger inte längre än sträckan till månen på ett år. Långt ifrån. Men ändå hade jag en känsla av igenkänning när jag satte mig på bussen och åkte hemåt. Det här med att fly. Inte lugna ner sig. Gräva ner vissa känslor som blir för påtagliga. Leva lite i sina drömmar. Vara smått rastlös. Hm. Befriande och intressant att släppa loss lite funderingar, få lite perpektiv.
Nu tror jag inte att man behöver vara som jag för att gilla den här filmen. Jag rekommenderar alla att se den, det är en riktigt bra film. Man ler, skrattar och fäller t.o.m. en tår om man är känslig…vilket jag ju är. Dock ingen panik att rusa iväg till en bio, den gör sig nog precis lika bra hemma i soffan. Ja, minus Clooney i STORformat då…om det nu lockar.

Någon annan som har sett den och fick något att fundera på?