>Det gigantiska i det pyttelilla
>Ja, det är det jag vill prata om. Att se det stora i det lilla. Det vackra i det enkla. Det fina i kråksången, helt enkelt.
Sen har vi då det där med att faktiskt tillåta sig själv att glädjas över det man har, istället för att vara bitter över att man inte har en miljon på banken, en egen paradisö i Stilla Havet eller ett privatjet som tar dig dit du vill…som någon annan har. Nej, jag menar det som just du har, både dina ägodelar och de händelser du väljer att foga in i ditt liv.
Ibland kan jag nog uppfattas som lite väl lättflirtad när det kommer till att njuta av vardagen. Jag menar de gångerna jag ler över att mangon jag äter till frukost inte är trådig utan saftig och söt, när jag blir glad inombords över att morgonägget är perfekt kokt, när jag blir varm av att se ett gammalt par sitta på Norr Mälarstrand och läsa tidningen i morgonsolen, eller när jag känner ett lyckorus i hela kroppen över att kaffet är sådär gott som jag har hoppats.
Jag vet att människor ibland stör sig på mitt sätt att se på världen, att de skakar på huvudet bakom min rygg och anser att jag borde komma ner på jorden, in i matchen och haka på i verklighetens ekorrhjul. För nöjd, det ska man inte vara i det lagoma landet Sverige. Oh no, man ska liksom ha ångest över att börja jobba efter semestern, semestern som självklart flög förbi och kändes för kort. Man ska hata måndagar och älska att nöta snoozeknapp. Man ska analysera väderprognosen i minsta detalj och sucka över regnet redan dagen innan det ens har visat sig. En majoritet av alla människor (i det här landet?) suckar konstant över försenade bussar, svär över vädret och väljer den enkla mainstream-vägen för att spendera sitt dyrbara liv med att flyta med i lagomlivet….för att det tror att det är så det ska vara.
Jag önskar dock att de visste hur fel de har. Att var och en faktiskt, i samma sekund som ögonen slås upp på morgonen, bestämmer hur den här dagen ska bli. Det är din dag, och bara din. Du väljer själv hur du reagerar på allt runtomkring dig och om du låter det påverka dig eller inte. Jag säger inte att det är enkelt – det krävs energi och tid att vända en negativ spiral – men jag säger att det är sanningen. Tro mig, jag har själv varit där och kämpat mig upp. Det går, och det är en fantastisk känsla när man står här uppe och tittar ner på gropen man trampade runt i.
Gör dig själv en tjänst och testa att le och var glad över något till synes riktigt banalt innan du somnar, ungefär som jag senaste imorse log åt mina glada ankor i badrummet, bara för att de finns där och hälsar mig god morgon varje dag. Imorgon bitti gör du samma sak, till lunch likadant och innan du somnar hittar du något nytt. Lägg lite mer energi på att glädjas så har du snart ingen energi över att vara irriterad på saker du inte kan påverka (läs: skit i att det regnar!). Efter ett par dagars upprepande kommer du förmodligen att vara inne i ett helt nytt tänk.
Foto: Privat. Mina ankor…och pingvinen såklart.
15 kommentarer
träningsglädje
>oh här ska det finnas en like-knapp för den vill jag klicka på1
Erika
>Fina fina fina du!
soffan
>GUD, så rätt du har, kloka härliga Helena!!
Madde
>Kunde verkligen inte skrivit det bättre själv. Men precis allt du skriver är SÅ bra. Så rätt! Så som jag tänker och känner.
Njuter av allt det som JAG har åstadkommit. Gläds åt små saker. Fångar dagen! Sprider glädje. Ger kärlek.
Livet är för kort för att gå omkring och klaga.
Du skriver fantastiskt! Och du är toppen!
Du inspirerar. Massor.
Du sprider glädje.
TACK för att du är du. Och för att du finns.
Kram
Åsa
>Underbara du!
Anonymous
>I love you vad bra du är…
Våga aldrig ändra på dig underbara människa!
//Grannen
Lisa
>Himla bra skrivet Helena! Jag haller med om allt. Här grämer vi oss inte för att semestern är slut, eller för att det är mandag. Men vi kämpar fortfarande med snoozen. Men det är inte för att jag inte älskar allt här i livet, jag lovar 🙂
Kram till dig fina du!
Ps, nej det är inte bara svenskt. Vädret kanske, men resten finns tyvärr pa manga andra ställen. Speciellt i Frankrike!
M
>Amen!
Även om jag inte riktigt har kommit dit du är idag så håller jag på att lära mig. Jag lyssnade mer än du säkert trodde den natten vi drack upp en bag-in-box med rosé och några av dina ord ekar kvar i huvudet.
Ulrika
>Underbart inlägg! Och visst är det för j*ligt att man nästan måste ursäkta sig om man är lite föör positiv.
Julie
>Hvor er det fint Helena, og hvor holder jeg med dig! Du er en kæmpe inspiration!
Henke
>Du är grymt inspirerande! Tack för att du bloggar och smittar av dig av din härliga inställning till livet. Herregud, jag blir ju smått förälskad 😉
Ta hand om dig och dina fina tankar.
dora
>Godmorgon Sverige, det är Sicilien som hoppas du ska ha en bra dag! Varje dag är ett nytt äventyr!
Har jusitaliensk lifecoacht hittat dej och din syn på livet, som jag delar!
Vägen dit, att bli livsnjutare, se även negativa saker som möjligheter etc.etc., har varit lå
Godmorgon Sverige, det är Sicilien på tråden!
Instämmer i allt du säger.
Tips, läs Roberto Re, italiensk lifecoach!
dora
>Sicilien ber om ursäkt för en rörig kommentar!
Ellinor
>Jag kan inte annat än att hålla med författaren till det mail du fått; det du skriver och din syn på livet är verkligen inspirerande. Likväl som det blir en ond spiral av negativa tankar, är jag övertygad om att man kan få spinn på det positiva, bara man tillåter sig. Jag bär med mig dina små ord och tips i vardagen ska du veta!
Stor kram
Vida
>Underbara Helena.. som du nog förstår så ligger jag "lite" efter med bloggläsandet.. men orsaken är just den du skriver.. jag har varit ute och njutit av livet och jag har velat lägga min energi där den bäst behövs.
Jag tänker som du. Det här är ett fantastiskt inlägg och jag är glad att det finns andra som bara kan vara glada för det lilla (även om det retar upp vissa) för livet blir så mycket roligare då…. livet är för kort för att vara smått sa nån,jag tycker också det.. då låter jag gärna vardagssaker bli storslagna..
Varmaste kramen och jag förstår att du berör för du har en jättefin blogg, hur du hinner med allt som du gör, det har jag dock aldrig förstått men det är ju en helt annan fråga..