S*tans j*vla s*it.
Runda nummer 17 av 28 kantades av tysta svordomar. Det är verkligen inget lätt underlag att springa på nu, iallafall inte om man som jag ibland måste springa i stan. Det är svårt att springa utan broddar, eftersom det bitvis är glansis under modden. Runt nästa hörn kan dock asfalten vara framme, och alla som någon gång har sprungit med broddar på asfalt vet att det inte är någon vidare rolig historia…och att man helst vill kasta av dem. Det är helt enkelt lite för omväxlande terräng längs gatorna i Stockholms innerstad för tillfället, men jag väljer att se det ofrivilliga halkandet och slirandet som en extra träning för alla stabilisatorer i benen…så.
Runt kom jag iallafall, och nu är det ta mig sjutton bara 11 rundor kvar innan jul! Det måste ju firas med en mogen sharon, ett perfekt kokt ägg och lite annat smått och gott…väl?
2 kommentarer
Rund är också en form!
Svårt när man springer mitt i stan så. Du får försöka ge dig ut utanför, om det går.
PS. Sharonfrukt är sååå gott! 🙂
jenni
Icebug-skor, du som springer så mycket?