Träningsvärk och lite naket
Igår tyckte jag att det var rimligt att maxa milen ute på Djurgården i solen, trots att mina ben kändes lite småslitna efter det ganska lätta benpasset jag körde i måndags. Kroppen drämde till med 46 minuter blankt – ett skönt formbesked på årets första utomhusmil efter en vinter med en sisådär 3 km löpträning i veckan. Idag betalade den dock tillbaka med en vansinnig träningsvärk i benen, baksida lår har varit så ömma att jag inte har kunnat sitta normalt på en stol och därför ställde jag självklart in dagens planerade träning.
Dock fick jag i uppdrag att agera filmstjärna och göra några repetitioner av en av mina favoritövningar – hipthrusts (nej, det är inte jag på filmen, jag meddelar när ni kan se den och var). Jag brukar alltid lägga en dubbelvikt tunn matta mellan stången och kroppen när jag gör den, men eftersom det inte blir så snyggt på film och syftet var att visa höftens rörelsebana i övningen så sänkte vi vikterna till hälften av mitt normala och prioriterade bort mattan.
En person med känsliga blodkärl (jag) som lätt får blåmärken ska inte testa att göra övningen utan ett mjukt skydd av något slag, jag kan nämligen meddela att jag är rätt glad att det inte är bikinisäsong riktigt än. Fyra blåmärken pryder numera min kropp, två på varje ben och det ser kanske inte sådär överdrivet smickrande ut…men vad f*n – vad gör man inte för konsten?
4 kommentarer
Linda Assarsson
Vilken bra tid 🙂
Grym du är 🙂
Helena
Tack Linda!
Rund är också en form!
Oj oj vilka blåmärken…!
Helena
Ja, 40 kilo är uppenbarligen mer än vad mina blodkärl klarar… 🙂