>Villarente – San Martino del Camino, 40,1 km semester
>
”Kanner jag av halsenorna imorgon bitti nojer jag mig med att ga en dryg mil till León” sa jag till mamma igar kvall, efter att ha grinat illa de sista 5 kilometrarna. Det var da det. Idag ville min kropp annat. Smartan var som bortblast, fotterna glada och hela jag pigg efter 8 timmars oavbruten och skon somn. Min enda rumskamrat gick redan vid 6, och da gick jag upp. 07.10 var jag ivag, pigg och stark med en god grot i magen. Malet – León 14 km bort for kaffe.
Pa nagot markligt satt hann jag knappt tanka forran jag insag att jag var pa vag in i staden. Teflonhjarnan fanns kvar och tankarna var nagon helt annanstans an i mitt huvud. Skon tomhet i soluppgangen.
Val framme i León unnade jag mig en hel timmes paus, drack en otroligt god kaffe och bloggade ikapp fran igar pa ett motel dar jag fick lana deras wifi for free, trots att jag inte var gast…tack. Full med koffein och nytankad energi fran en massa bloggkommentarer traskade jag vidare mot lunchen i Virgen del Camino drygt 7 km utanfor León. Tanken pa att stanna i León och noja mig med den lilla promenaden idag fanns liksom inte kvar langre…
Passerade en massa gator, torg, hus, industriomraden och villor och pang – sa tittade jag upp pa en skylt som sa Virgen del Camino. 7,3 km var borta. Forstod ingenting, men uppenbarligen hade jag gatt alla kilometer utan att marka det igen. En god tonfiskmacka och en farskpressad juice fick sta pa menyn, och sen gav jag mig av mot dagens langsta stracka – 14,5 km. Det visade sig dock att det langs dessa 14,5 km kryllade av sma byar, sa tiden gick aterigen hur snabbt som helst. Intalade mig sjalv redan imorse att jag skulle forsoka njuta av varje km idag, att tanka pa att jag faktiskt har semester, att jag ar ledig och ar i ett fantastiskt soligt och vackert Spanien. Det hjalpte faktiskt, sa idag har jag gatt och tankt pa att det ar ratt skont med varme, att solen garna far framkalla ett par till fraknar i mitt ansikte, och att det inte alls ar synd om mig som ”maste” ga 80 mil. Det ar faktiskt frivilligt, aven om det inte alltid ar en dans pa rosor… Ibland far jag for mig att alla ar ute och promenerar hela dagarna, men sa ar det ju faktiskt inte. Nar jag ater middag ikvall sitter ju ni andra och vantar pa sondagsfilmen pa TV4, och de flesta av er ska upp och jobba imorgon. Jag glommer det. Sa idag har jag haft semester, pa riktigt.
Framme i Villadangos del Paramo lyxade jag till det och bytte till torra strumpor, fick ett energiframkallande sms som lat mig veta att jag ar stark och fantastisk, och sen var det bara 4,3 km kvar till dagens mal, San Martino del Camino, dar jag har landat nu. Bor pa ett litet och privatagt harbarge som kostar 4€ och verkar hur bra som helst. Har tagit en varm dusch, druckit en god kaffe i solen och ska nu ut och se mig om lite i byn. Halv atta vankas det treratters med det obligatoriska vinet, och efter det ar det blir det nog sangen. Man blir ratt trott av att traska runt i solen fran 10 pa morgonen till 16 pa eftermiddagen…men som sagt, det ar semester.
Dag 12 ar avklarad, och milen minskar for varje dag…enligt mina berakningar har jag bara 303,5 km kvar till Santiago nu, en siffra som kanns helt overklig med tanke pa att det inte kanns speciellt langesen jag hade 80 mil att ga… TACK for att ni har varit med sahar langt, jag hoppas att ni foljer med den sista biten ocksa..? Kram pa er!
Fotot visar senaste pilgrimsmodet…3/4-langkallingar och shorts… 🙂
13 kommentarer
Kristina
>Hej på dig!
Det är klart att du inte klarar av att bara gå en mil, tror inte du gjort det även om hälsenan/or gjorde sig påmind/a. Vi vikingar orkar mer än vi tror, och såklart att någonting driver dig hela tiden om att du ska klara det.
En skön kväll önskar jag dig och en god natt sömn.
Ser framemot att få läsa om dina bravader imorgon.
Se nu till att bättra på dina fräknar imorgon,få se om du kommer ikapp mig 🙂
Kramar i massor från moster.
Emliscious
>så himla roligt att följa din vandring!! att du skriver så mycket! vad har varit det bästa hittills?! finns det nåt du önskar att du hade vetat innan du gav dig iväg!?
mamma
>Du e ju otrolig..jaha…så blev 1 mil till 4 🙂
Huvudsaken är att du själv har koll på läget… de tvivlar jag inte en sekund på att du har.
Ha nu en avkopplande kväll och en god sömn.
Möt dina mil i morron utvilad.
Ha nu de jättebra i den Spanska solen och med dina nya vänner.
Tänker på dej…va rädd om dej.
Sänder ett lastbilsflak med goa kramar från ett soligt Mora.
Elin B
>Klart jag forsätter att läsa om din vandring! Du är så duktig och jag blir så imponerad varje gång jag läser om dina strapatser varje dag!
Ser fram emot fler rapporter och njut ikväll 🙂
Anonymous
>Grannen hej!
Skönt att höra att du är på "gång", man han bli lite orolig när du helt plötsligt inte hörde av dig till "oss".
En härlig dag verkar du haft, nu är det verkligen utför Helena…går ju tokfort det här. Håller tummarna för att kroppen håller sista biten…kram kram
Anonymous
>Glöm inte att smaka på njutningen när du går!
Du har några riktigt sköna ställen kvar att passera. Och även branten upp mot Manjarin. Vet inte vad du tajmar in för ställen men härbärget uppe på Manjarin tror jag inte har rinnande vatten (tror även ägaren anses som en kuf) men den lilla byn El Acebo på nedvägen är rätt mysig.
Sen innan nästa brant upp mot Alto de Poyo har du en by som heter Villafranca del Bierzo och ligger helt fantastiskt. Sen när du nästan är på toppen ligger La Laguna de Castilla, det är där du har det flummiga stället som holländaren med VW-bussen från 70-talet driver. Kika in där!!! Är den söta, mörka tjejen där så hälsa från killen som fick porslinssköldpaddan förra året…Har hon inte rökt på kanske hon kommer ihåg…
Blir det sova i Sarria så har de ett riktigt fräscht härbärge med bra mat. Tror det finns fler i stan så det gäller att ta rätt. Kommer inte ihåg namnet men det var ganska litet och ligger nära en trappa du kommer gå i när du kommit in i stan.
På upploppet har du även en by som heter Portomarin som också ligger riktigt nice. Stannade dock bara för att äta där så har tyvärr ingen härbärgerecension.
Och som sagt, glöm inte att smaka på upplevelsen – snart ser du katedralen! Värt all smärta i världen. Och kommer inte tårarna när du är på sista dagen så åker jag ner och gör om den baklänges.
Kämpe.
/Fredrik
Anonymous
>Härliga Helena. Kämpa på.
Karin
>Halloj där nere i värmen!
Jadu, mycket riktigt, det är söndag idag och här hemma fortgår livet som vanligt även när du är där borta och gör något som de allra flesta bara drömmer om. Imorgon ska till och med jag iväg och jobba, för första gången på nästan 18 månader… Läskigt!
Tidigare idag sprang jag på Jocke N i solen på Dalagatan också. 🙂
Hoppas att du fått en riktigt god middag, med ett riktigt gott vin och att du får sova skönt i natt!
Kram o lycka till på din fortsatta vandring!
hedgehog-sara
>JAG blir inspirerad, fast jag sitter här hemma i köket och degar 🙂 Kram!!
Èrika
>Hela vägen! Du är så stark och bra och dina ord inspirerar till att göra förändring, även om det bara är att gå till jobbet istället för att ta tunnelbana – det är inte El Camino, men det är vad det är. Fattar du hur cool du är egentligen?
Pernilla
>Så fort det finns ett inlägg från vandringen dyker jag hit.. Det är så spännande och roligt att få följa Dig på vandringen! =)
Var rädd om fötterna och hälsenorna.. Lite paus kan Du kanske unna Dig en dag..
Kram
Ellinor
>Jag är säker på att du njuter av ditt äventyr varje dag, men det skadar aldrig att uppmärksamma hjärnan på detta emellanåt.
Det är en fantastisk resa du gör så se till att lägga allt – omgivningar såväl som känslor och möten, på minnet!
Stor kram och fortsatt lycka till
Kotte
>Härligt att hälsenorna var bättre idag och att kaffet fanns nära 🙂
Otroligt att du bara har ca 30 mil kvar!
Stora kramar!