Kallaste hittills
Stockholm har bäddats in i ett kylslaget töcken, och lika mycket som jag älskar hur vackert det är ute nu, exakt lika mycket bävade jag inför dagens löprunda. Jag hade hört på väderprognosen att det skulle bli en solig dag, så jag valde att lägga löpningen mitt på dagen istället för innan jobbet. Med tanke på att mitt ansikte frös halvt sönder när jag väntade på min sena buss i 7-8 minuter i morse så kan jag ju inte säga att jag direkt skuttade ut för att springa på lunchen. 20 minuter prick skulle det få bli, inte en enda sekund längre.
Men…som så många gånger förr när det kommer till löpning (och mycket annat också för den delen) så blir det inte riktigt som jag har tänkt. Trots att termometern visade en sisådär 12-13 minusgrader så kändes det faktiskt inte så kallt när jag väl kom ut. Visst bet det lite i kinderna och näsan, men i övrigt så kändes det precis lagom. Stockholm var magiskt vackert i vintersolen och jag glömde nästan bort att jag sprang.
Väl tillbaka på jobbet var jag tvungen att lägga på ett par kilometer extra för att det var så skönt(!) ute, och rundan stannade tillslut på 31 minuter och 6 kilometer. Det var dock riktigt skönt att komma in i värmen efteråt, men jag kan med lätthet faktiskt se fram emot rundan imorgon, och det ska dessutom visst ska bli lite mildare då.
Dag 8 avklarad, 20 to go…hang in there!
Min buss gick från Narnia imorse…
2 kommentarer
Gunilla
Jo, jag var oxå lite tveksam till min runda idag, -17, men det som inte dödar härdar sägs det 😛 .. tyvärr så var det tungt att börja i morse med lite gång emellan men det tog sig o jag avslutade min sväng bra mycket bättre 🙂
Suz
Brrr!!!!