löpning

Skönt pass!

Efter två dagars vila var det idag dags att knyta på sig löparskorna igen. Mitt 30-kilometerspass i torsdags har legat som en molande trötthet i benen och kroppen är mycket tacksam över att jag har haft huvudet på skaft och låtit bli träningen helt och hållet i ett par dagar.

Jag har ju alltid kört min löpträning i min egen bubbla, lite på känn och nästan helt utan andras tips och råd. För en vecka sedan klev jag dock utanför min comfort zone och lät Snabba Fötter-Kenth dra mig uppför Västerbron några gånger, och efter det har jag fortsatt att bolla min löpträning med honom. Han är otroligt kunnig och faktumet att han springer maran en sisådär 35-40 minuter snabbare än jag vittnar om att jag har en del att lära av honom.

Inför dagens pass fick jag en liten hemläxa – att springa 10-12 kilometer i en marschfart lite långsammare än mitt maratempo, kryddat med ett par fartökningar mitt i passet i en ganska mycket snabbare fart än mitt tänkta maratempo. Jag valde att köra passet i 2-kilometersblock och det var verkligen hur kul som helst! En mil känns verkligen mycket kortare än vanligt när man hugger sönder den i 5 x 2 kilometer, även om man inte stannar och vilar mellan blocken.

Vad fick jag då ut av det här passet? Jo – när min första lite snabbare intervall (kilometer 3 och 4) var klar och jag fick backa tillbaka till ”återhämtningstempot” kändes det som att jag var ute på en mysjogg runt stan. Efter min andra intervall (kilometer 7 och 8) kunde jag inte ens backa ner till det tempot som var tänkt, utan landade ca 10 sekunder snabbare och kände ändå att det var lätt. Otroligt bra för självförtroendet inför maran att känna att mitt tänkta tempo går ganska sakta jämfört med kapaciteten som finns i mina ben. Den lilla detaljen att den ska hållas i 42 kilometer är något jag får deala med den 1 juni, inte idag…idag fokuserade jag istället på att njuta av sol, lunch och en hög tidningar på min gräsmatta. Viktigare.

8 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.