> Nej, det är ingen mirakelbantningskur jag pratar om. Bara lite hederlig blodgivning. Idag var det äntligen dags, och det var skönt som alltid, både för kroppen och samvetet.Snälla alla friska och krya människor där ute, ta chansen att göra en insats och börja dela med er lite av er själva. Jag vet att långt ifrån alla får eller kan ge blod, men de som kan tycker jag verkligen ska ge det en chans. Det råder nästan alltid blodbrist och när man läser historier som denna känner man sig stolt över att man bidrar med det lilla man kan.0,45 liter tre gånger per år. Det är inte mycket för oss…

>Jag har i hela mitt liv haft smått blodskräck. Blir illamående av att se större sår, operationer på tv eller film och undviker gärna att lyssna när någon berättar om olyckor och skador. Tuppade av när jag en gång tog bort stygn från mitt sydda knä, höll på att kräkas när jag för ett par år sen såg en gammal man bli påkörd mitt i Los Angeles och för inte alls längesen svimmade jag i en biosalong. När en kollega för några år sedan frågade mig om jag ville bli blodgivare skrattade jag därför mest och tänkte att det aldrig skulle kunna bli verklighet. Inte nog med att jag ska…