el camino
-
>Jag är inte snygg…
> …i min löparmundering, men väldigt lycklig!Efter en lördag på jobbet och en timme ultralångsam vandring hem i mina kängor hade jag myror i brallan och var jag tvungen att ge mig ut och springa en sväng. Tog min korta springa-av-mig-lite-överskottsenergi-runda på drygt 6 kilometer, till Stadshuset och tillbaka. Inget vidare högt tempo (5 min/km), men vilken underbar känsla att få springa på barmark igen…äntligen plusgrader och grus under skorna, man kan ju jubla för mindre! Ringde min älskade mormor under min promenad hem från jobbet för att droppa bomben om att hennes barnbarn ska traska genom Spanien helt ensam, ett samtal som jag onekligen har varit något nervös inför.…
-
>En insikt och en prioritering
>Om exakt en vecka skulle jag har varit i Prag. Pirrig, förväntansfull och lagom adrenalinrusig skulle jag i detta nu ha väntat på att få starta i Prague Half Marathon.Med tanke på hur mitt ben mår inser jag dock att tiden inte skulle ha blivit ens i närheten av vad jag hade velat, och ska jag vara ärlig vet jag inte ens om jag hade klarat att springa 21 kilometer utan att få vansinnigt ont. Tråkigt men sant. En titt i kalendern visar också orimligheten i att få ihop det:Jobb varje dag t.o.m. torsdag 25 mars.Flyg till Prag på morgonen fredagen 26 mars.Flyg hem måndag 29 mars, landar 13.45 för…
-
>Uppäten
>Ja, jag känner mig lite så faktiskt. Uppäten. Totalt uppslukad av El Camino, the walk of my life, och jag måste erkänna att det faktiskt är lite svårt att fokusera på något annat just nu.Ni är så otroligt söta, kommer redan med en massa fina och peppande kommentarer, jag får mail från helt okända människor som vill göra samma vandring och jag börjar hitta andra bloggare som skriver om min vandring. Tack alla ni, det värmer.Härom dagen funderade jag lite på varför jag gör det här (jag får fortfarande frågan väldigt ofta), och att den Helena jag kände för ett par år sen med all säkerhet skulle stanna vid tanken…