>

>Ibland hamnar man i en korsning. En rörig och enslig plats där pilarna pekar åt alla håll och kanter, du har tappat kompassen och den önskade kartan inser du att du aldrig någonsin ägt… Ole, dole, doff? Rop på hjälp? Chansning? Eller blir det vägen som ser mest upptrampad ut, den väg de flesta med största säkerhet har tagit, och som enligt alla andra anses vara rätt?Vad väljer du? Hjärnans ibland smått tråkiga, steniga och raka bana på förnuftets väg, som du vet förr eller senare alltid kommer fram? Eller hjärtats mer grönskande, skönmålade och rosaskimrande stig, som du inte har en aning om var den slutar, om den ens…

>