Det svänger snabbt i hockey, som man brukar säga (varför säger man så?). Dagens löpning var precis det motsatta mot gårdagens. Igår kände jag mig solboostad och lycklig som ett barn när jag var klar, idag bara vindpinad och smått blassé. Det var nästan lika kallt som igår, men lägg till vind och NOLL sol. En halvtimme höll jag ändå ut, och bockar med glädje av dag 9 av 28 – check! På tal om hockey (eller mer idrott över huvudtaget kanske…) så har jag gjort en ny tidningsupptäckt – Idrott & Kunskap. Jag älskar ju vanliga träningstidningar med allt vad det innebär – träningsinspiration, klädtips, skitsnygga kroppar och annat…

Tisdag, och jag startar min dag med världens godaste gröt och att imponeras STORT av Anna-Lena och Magnus som igår gjorde 1000(!) burpees… Tillsammans tänker ni. Nej – var! Själv mår jag illa av bara tanken, och jag tänker ha dem i bakhuvudet varje minut om ett par timmar när jag ska ut och beta av dagens löpning. Det kommer att kännas SÅ lätt att bara springa i minusgrader, och slippa göra burpees i två timmar… Gojibär på gröten idag.

Stockholm har bäddats in i ett kylslaget töcken, och lika mycket som jag älskar hur vackert det är ute nu, exakt lika mycket bävade jag inför dagens löprunda. Jag hade hört på väderprognosen att det skulle bli en solig dag, så jag valde att lägga löpningen mitt på dagen istället för innan jobbet. Med tanke på att mitt ansikte frös halvt sönder när jag väntade på min sena buss i 7-8 minuter i morse så kan jag ju inte säga att jag direkt skuttade ut för att springa på lunchen. 20 minuter prick skulle det få bli, inte en enda sekund längre. Men…som så många gånger förr när det kommer…