el camino

>Pamplona – Ayegui – ett mentalt brakedown

>Dag tre. Inte den spannande forsta dagen. Inte den andra och kanslan av att vara pa vag. Bara den tredje dagen…punkt slut.
Malet for dagen var Estella, en liten promenad pa 45,5 km. Gar det sa gar det, tankte jag och gav mig ivag nagon minut efter 7 imorse. Det gick. Efter lunchen vid 22 km hande dock nagot, och det var liksom inte kul langre. Vid 36 km var jag sa less pa allt att jag borjade grata. Langtade hem. Trott pa solen, trott pa varmen, trott pa mina kangor, men jag fortsatte att ga…och 9 km snyftningar och suckar senare var jag antligen framme i Estella. Hur tror ni da att det kandes att harbarget var fullt!?
Lite medhavt brod raddade mig an en gang fran att svimma av hunger, och det var bara att traska vidare till Ayegui, ytterligare 2,1 km bort. Fy f*n vad trott man kan vara, och fy f*n vad glad man kan bli nar volontaren som jobbar pa harbarget har ar tysk och har bott i Hudiksvall for valdigt langesen. Lika glad som han var att fa prata svenska for forsta gangen i ar, lika lycklig var jag over att det fanns en sang till mig. Och en plats for att fa mat klockan 19.
Nej, idag var ingen bra dag. Idag ville jag bara hem. Men imorgon ar en annan dag, och da ska jag ut och ga. Hasta mañana mis amigos!

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply
    Magdalena
    2 april, 2010 at 18:09

    >Tänk vad du får uppleva under din vandring. En brakedown är ju inte alla förunnat. Och du tog dig vidare… Jag säner varma tankar till dig så här i påsktider!

  • Reply
    Träningsglädje
    2 april, 2010 at 18:23

    >vilken berg och dalbana med känslor. men det är nyttigt. extrema känslor är svallande, på båda håll. men – keep on walking!! 🙂

  • Reply
    Anders Stävhag
    2 april, 2010 at 18:45

    >Heja dig!
    Det där låter bekant, kroppen värker och gråten kommer men du kämpar på bra!!
    Var rädd om dig så du håller hela vägen fram skrev jag och tröttheten och smärtan går över om någon dag! Jag är imponerad över dig så fortsätt i samma stil men kolla in de olika avstånden så du hinner fram i tid och får en plats!! Du är snart en riktig pilgrim och som man säger välkommen i gänget! Håller på dig jag och skrev igår om att du vandrade just nu på min blogg!! Bon Camino!!
    / Anders

  • Reply
    Vida
    2 april, 2010 at 18:48

    >Kramar och tack för att du delar med dig av alla känslor och tankar och allt det som händer.. men du har förmågan att vara i steget och jag tror att allt är en del av processen.. Kramar i massor från Liv

  • Reply
    Madde
    2 april, 2010 at 19:35

    >Christian och jag hälsar…
    Du är fantastiskt duktig! Kör hårt snygging.
    Du klarar det.
    Massa styrka och kramar

  • Reply
    Anonymous
    2 april, 2010 at 21:29

    >Nej nu börjar jag gråta igen…tänker på dig hela tiden. Vilken fighter du är. Hoppas att det känns bättre nu. Många och stora kramar från moster 🙂

  • Reply
    Pernilla
    2 april, 2010 at 22:10

    >Kom ihåg att du är min IDOL! =) Det här fixar Du!!! Och vi skickar stärkande tankar mest hela tiden!

    KRAM

  • Reply
    Anonymous
    3 april, 2010 at 04:46

    >Heja, heja….
    Upp och ner, ner och upp….en vandring likt livets gång….
    Du får uppleva många känslor, underbara och mindre roliga, på en relativt kort tid. Det är en process, det är då du "lär känna dig själv" bättre. Ta därför vara på denna tiden! Din fantastiska styrka är bland annat din beslutsamhet, du ger inte upp….!!
    Men du får inte glömma intag av energi – du kan ju din kropp och det är inte bara stegen/kilometrarna som kräver sin del….tankarna som bearbetas tar en oerhört stor del också!

    En STOR påskkram till dig!!

  • Reply
    Ingela
    3 april, 2010 at 07:10

    >Kämpa på Helena! Nu har du klarat den här motgången. Vila och återhämta dig när du har möjlighet.

    Kram

  • Reply
    Miss Upsey Daisy
    3 april, 2010 at 08:14

    >Vet hur det kanns. Vinkar fram Kambodja.

  • Reply
    Erika
    3 april, 2010 at 09:44

    >Pepp och kramar till dig, du är fantastisk!

  • Reply
    Everyday Matters
    3 april, 2010 at 10:33

    >Tårar är bra. Keep on walking :0) Du är bäst!

  • Reply
    atatranakampa
    4 april, 2010 at 13:54

    >Det är det här som är en pilgrimsvandring Helena. Det är här du lär känna dig själv, på riktigt! Fantastiskt starkt.

  • Leave a Reply