mitt första marathon,  mitt Stockholm

>Ok, det kom en tår…

>Började dagen med en helt underbar morgonpromenad (försöker få bort en vansinnig träningsvärk efter ett mördarbenpass igår…) längs vattnet. Stockholm strålar idag, precis som det ska vara den här lördagen. Det är dags för Stockholm Marathon, men mitt startbevis ligger fortfarande orört här hemma. Min kropp (framför allt vänster fot) läker fortfarande sedan jag korsade ett land till fots, och min marathondebut får vänta ytterligare ett år, vilket just idag känns j*vligt tråkigt. Jag hade mer än gärna sprungit de 42 kilometrarna runt vår huvudstad om några timmar, och kalla mig överdrivet känslig , men jag måste faktiskt erkänna att det kom ett par tårar när jag passerade Västerbron imorse.
Foto: Privat. Den mytomspunna Västerbron i morgonsolen.

3 kommentarer

  • Pernilla

    >Klart det känns i hjärtat sweetie.. Var rädd om foten så står Du där nästa år! Och vem vet, kanske står Din största fan där också 😉
    Ha en skön helg! Och hejja lite från mig med idag!
    KRAM

  • Ellinor

    >Du gjorde nog klokt i att vänta om kroppen inte känns helt hundra. Bättre att gå för full maskin nästa år!
    Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.