>Free like a bird…
>
Tusen tack till er alla för alla peppande ord och hållna tummar! Den praktiska tentan gick som en dans och jag kan numera lägga till Lic Styrketräningsinstruktör på mitt cv!
Kände mig ganska lugn och inte alls särskilt nervös imorse (om inte en storstädning av lägenheten är ett tecken på nervositet?), och jag kände att jag gjorde bäst i att inte plugga utan bara försöka att slappna av och inse att jag faktiskt kan det här. Ja, i teorin iallafall.
Väl på Balance, där tentan skulle äga rum, blev jag dock plötsligt vansinnigt nervös, och sista kvarten innan 12 var inte kul alls. När Jari äntligen kom och hämtade mig och min kursare Mia och det var dags var det dock bara att bita ihop, fokusera och köra. Göra mitt bästa, instruera de övningar jag blev tillsagd att instruera utan att tänka på att det stod en person ett par meter bort med allmänt skeptisk min och antecknade allt jag gjorde. Inte helt lätt kan jag lova. Sex övningar senare var jag klar och det var min tur att bli instruerad.
När vi var klara kände jag mig rätt tom i huvudet, var nog rätt säker på att jag hade klarat det men var inte det minsta beredd på vad som skulle komma. Jag blev nämligen överöst med beröm och positiv feedback…och när jag gick därifrån med min glada kurskamrat, som även hon blev godkänd, kände jag mig otroligt glad och stolt över mig själv! Underbar känsla att vara klar och att vara nöjd med sin prestation!
Vi firade som planerat med en magiskt god lunch på Blueberry. Mia blev sötsugen och fick min lilla chokladbit, och 5 minuter senare fick jag tillbaka en liten present i form av en fågel som hon hade vikt av det lilla papperet! Ok att hon är halvjapan, men jag hade ingen aning om att hon var en klippa på origami! Ett fint litet minne som numera bor här hemma hos mig, och som dessutom har en symbolisk mening med tanke på hur jag känner mig just nu. Plugghösten som jag så smått hade bävat för är över och jag känner mig fri som en fågel. Så fri att jag faktiskt knöt på mig löparskorna när jag kom hem och stack ut utan mål. Sprang dock lite vilse och slog av GPS:en på 17,3 km och 89 min 53 sek när jag kom hem. Soffläge resten av kvällen – ja, tack.
Ha en fin kväll fina ni!
Foto: Privat. Mias fågel…underbar!
8 kommentarer
camelia
>massor med grattis!!
Ulrika
>Stort grattis! Njut av frihetskänslan.
Vida
>Grattis, grattis, grattis!!! Förstår din nervositet men gläds verkligen med dig!!!
Kramen
Annika
>Stort grattis Helena!!!! Du är grym! Ses på lördag!
frida
>Grattis! Känn dig fri och bre ut dina vingar fyllda med kunskap! Är du nöjd med din klocka?
Anonymous
>Grattis, grattis!!!
Jennie
Miss Agda
>Stort grattis Helena, you did it! Hurra!
Kram
Ps: Jag gillar också november, speciellt i år 🙂 Mycket mys ska det bli.
JoHo
>Åh, grattis! Och vilken underbar liten fågel, verkligen!! Den kommer att ge dig en glädjekick varje gång du ser den! 😀