älskade familjen,  mitt dalarna

>The face of relaxation

>

Måndag igen…och i min värld vara inte julen ända till påska, den är officiellt över idag. Jag vill liksom ha nytt år nu, den här veckan mellan jul och nyår känns alltid lite seg och trevande… 
Jag fortsätter mitt jullov i en vecka till…ytterligare en vecka av att bara vara, reflektera och bearbeta den senaste månaden som kantats av sjukdom och förlust…en månad som aldrig någonsin kommer tillbaka, som tur är. Aldrig någonsin.
Försöker dock att se det från den ljusa sidan. Nästa månad kan bara bli bättre, inget annat är möjligt. Jag känner mig äntligen frisk igen, och igår upphörde äntligen min månadslånga, ofrivilliga träningsvila med hjälp av en lugn löprunda på knappt 5 km i motvind, ymnigt snöfall och till större delen uppförsbackar. Otroligt tungt för kroppen, men avkopplande för huvudet. 
Tog igår också ett svårt men välbehövligt steg och åkte hem till mormor, för första gången någonsin satt jag i hennes soffa trots att hon inte var hemma. Tanken på att hon aldrig någonsin kommer hem igen är overklig och ofattbart tung, men det är en nyttig tanke som jag måste försöka få att stanna i mitt huvud. 
Jag stänger den här julen i detta nu. En jul som inte alls har varit som den brukar. Den har varit tung, tom och konstig. Jag älskar min familj och det har varit skönt att träffa dem, men något har saknats…det kommer jag inte ifrån. 
Nu tar jag nya tag, längtar framåt och tycker att det ser ljust ut därborta. 
Foto: Privat. Avslappnad, osminkad och bara som jag är.

7 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.