mitt första marathon,  Okategoriserade

Nightmare

27 maj, 2011 /

Kissnödig. Nollgradigt i ett kolsvart Stockholm. Oladdad Garmin. Jag är sen till starten, gråter och funktionärerna kan inte hjälpa mig eftersom de pratar ryska och jag svenska. Straffet för min försening? Spring Stockholm Marathon med ett par skidor och två stavar i famnen.
Rätt oskön dröm att ha precis innan man vaknar. Minst sagt. Min första och sista marathon-mardröm, tack. 🙂

Numret att följa imorgon…

Tur att verkligheten överträffar drömmen ibland.
Nummerlappen är uthämtad. Kroppen känns bra. Sömnkontot är påfyllt. Väderprognosen skvallrar om runt +15 och växlande molnighet, 0 mm nederbörd. Många vänner kommer att stå längs banan och middagsbord för 12 personer är bokat imorgon kväll. Bara ett drygt dygn kvar och det pirrar i mig av skräckblandad förtjusning. Mitt första marathon…hisnande känsla!
Är ni med mig?

13 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.