filmer filmrecensioner

Luften ur

Min onsdag har gått i ett. Tänkte summera dagen och min oväntat snabba progressiva mil på löpbandet efter att jag slutat jobbet, men så bestämde jag mig för att gå på bio innan jag åkte hem…och ingenting av det jag ville skriva kändes längre särskilt viktigt.

Jag hade turen att inte ha någon nära anhörig på plats i Thailand under julen 2004, men en dåvarande kollega förlorade sin lilla son i katastrofen och det var tungt nog att förstå. Bilder och filmer i massor har visats, och vi har nog alla försökt att förstå hur fruktansvärt det måste ha varit på plats när det hände. Filmen The Impossible – som bygger på en verklig familjs öde – av katastrofen ger en hemsk och klar bild av den där dagen för snart 10 år sen och känns som en hård käftsmäll som av snyftningarna att döma inte undgår någon. Tårarna är slut, och killen som satt närmast till höger om mig gav upp efter en timmes gråt och lämnade salongen.

Varma tankar till alla er som drabbades på ett eller annat sätt…och återigen – ta hand om de dina medan de fortfarande är med dig.

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply
    Aniika
    17 mars, 2013 at 19:45

    I våras, när vi bodde på Koh Lanta, var jag som vanligt inne för eftermiddagsvila med dottern. Plötsligt knackade det på dörren. Vår vanligtvis så glada thailändska vän såg allvarlig ut. ”Pack your bags, there has been a tsunamiwarning”. Det var som ett slag i magen. Efter många om och men möttes jag upp mannen och sonen, och satte oss på en flakbil på väg mot öns högsta topp. Jag var ändå ganska lugn, och frågade ”alltså, såna här varningar måste ni väl ha fått massor av gånger sedan tsunamin 2004”. Killen som körde bilen sa att de aldrig hade varit med om en sån här varning förut, inte sedan 2004. Känslan av att under flera timmar sitta och spana ut över havet, med världens åskoväder rasande utanför var fruktansvärd. Jag kan inte ens föreställa mig hur det var då, 2004. Vi hade tur, tsunamin nådde aldrig land. Tänker ofta på hur det måste ha varit för dem som var där, då. Fruktansvärt.

  • Leave a Reply