Väck mig inte, tack.

Efter en lugn förmiddag i solen på verandan med ömsom slummer, ömsom bokläsning och sudoku tog jag och min kusin den korta promenaden upp till den lilla dammen med det kalla vattnet. Solen stod högt på himlen, i luften låg en lätt bris och de två doppen vi tog var helt magiskt sköna. Vägen hem tog vi genom skogen i flip-flops, gick lite vilse, käkade vildhallon och tittade till ån där kusinen trodde att det rann Coca-Cola när hon var liten. Om den här sommaren är en dröm vill jag fortsätta sova.