Tredje gången gillt
Min hals vägrar att ge sig och det känns halvkul to be honest. Dock har det ju faktiskt bara gått ett par dagar (även om det känns som en vecka) så jag försöker ha tålamod. Istället för att gräva ner mig i en mentalt kolsvart grop så tittar jag framåt, det händer mycket kul framåt som ger mig fjärilar i magen. Just idag har jag tittat väldigt mycket precis 275 dagar framåt i tiden, till den 30 maj 2015. Då går nämligen Stockholm Marathon av stapeln för 37:e gången, och jag har bestämt mig för att ta mig an loppet en tredje gång! Tredje gången gillt – det är väl bästa gången va?
Bjuder på en liten tillbakablick från 2011 då jag debuterade och sprang mitt hittills snabbaste lopp – 3.36.50. Det syns nästan på minen. 2013 gick det inte lika snabbt – 3.41.56 – och såhär i efterhand ser jag ju att jag orkade se alldeles för glad ut i spöregnet inne på Stadion med bara ett par hundra meter kvar.
Får jag som jag vill 2015 kommer minen innan mål vara väldigt mycket 2011 och efter mållinjen ungefär som 2013 upphöjt till tio. Game on – vilka ska med?
5 kommentarer
Terese Alvén
Heja! Kommer gå grymt. Vi ses på startlinjen då jag och Glenn också springer!
Helena
Kul Terese! Men först ska jag heja fram er på halvmaran! 🙂
Rebecca
Jag tänker mig ju att jag ska springa 2015, om den här kroppen tillåter. Så jag skriver optimistiskt ”Vi ses på startlinjen”.
Helena
Såklart vi gör Rebecca! 😀
Jessica
Men älskar bilden till vänster. Know the feeling, så att säga. Ja, jag ställer nog mig på startlinjen även nästa år. Kanske slipper jag kräkas igenom halva loppet denna gång… Kram