Hur ett kosttillskott gav mig lätt dödsångest

Detta inlägg publiceras i betalt samarbete med Medisera.

Det har länge varit blomstrande tider för tillverkare av kosttillskott i alla former. Aldrig har det funnits så många piller och pulver, till synes genvägar till ett bättre mående och stabilare hälsa. På toppen av det basunerar kvällstidningarna ut riskerna för den ena bristsjukdomen efter den andra, och rädslan för att få i sig för lite av det goda växer sig större och större. Med ett pillerknaprande utan dess like som följd. Vi utgår liksom ifrån att det inte räcker med att äta vanlig mat.

Vi som tränar mycket är en guldgruva för branschen eftersom vi ofta tror att vi behöver behöver ännu mer tillskott i olika former. Jag vet inte hur många hundra frågor jag fick angående detta under mina 10 år i träningsbranschen. Framför allt från oroliga kvinnor som gärna ville tillsätta både det ena och det andra till sin redan helt normala kost. De allra flesta tillskott är rätt ofarliga och svåra att överdosera, men vissa ämnen är faktiskt inte så bra att få i sig för mycket av. De flesta av oss vet dessutom inte att vi äter för mycket av något eftersom vi ofta tror att alla dessa tillskott bara är bra för oss, oavsett om vi råkar peta i oss lite för mycket…

Även jag tar ett par tillskott från mina long time friends på Holistic. Och även jag, trots att jag tycker att jag har hyfsad koll på läget, har visst lyckats överdosera något som gav mig smått dödsångest för en vecka sen. Den lilla oskyldiga vitaminen B12.

I ett samarbete med Medisera fick jag för ett tag sedan ett erbjudande om att gå och göra deras ”Hälsokontroll Stor” – en omfattande provtagning med hela 35 olika blodmarkörer med allt från kolesterolvärden till indikation på sköldkörtelrubbning. Eftersom jag är en nyfiken person och intresserad av hur min kropp mår tackade jag såklart ja. Jag gjorde en hälsoundersökning på Sophiahemmet för ett år sen så jag tyckte att det var dags att kolla igen. Det blir intressant att se exakt hur bra kroppen mår, tänkte jag med stort självförtroende. Jag beställde enkelt på Mediseras hemsida och drog sedan till S:t Görans sjukhus för provtagning.

Tidig morgon och drop in bland munskyddsklädda patienter. Tio minuters väntetid och sen var det dags för stick. Sköterskan undrade nyfiken varför det stod ”one life” på min handled. Vi hamnade i ett morgonsamtal kring liv efter döden. Han trodde att det finns ett liv efter detta. Ingen av oss kunde dock reda ut om det här isåfall var det första eller andra livet. Jag gick därifrån med några rör blod mindre i kroppen och utgångspunkten att vi nog bara lever en gång, trots allt. Lika bra att bara göra det bästa av det här livet ifall det inte dyker upp ett till.

Redan dagen efter hade jag mina provsvar. Jag loggade in på min journal och såg idel gröna (=normala) siffror. Men det var ett som lyste ilsket rött. Vitamin B12 / Kobalamin. Referensvärde: 175-700 pmol/L. Mitt värde: 1328. Wtf?!
Läkarutlåtandet som digitalt följde med mina provsvar:
Detta är ett mycket högt värde och borde utredas vidare anser jag.
Finns dock många orsaker som ger dessa höga värden och ses framför allt vid vitamin B12-behandling. Efter en injektion av depotpreparat kan mycket höga värden ses en längre tid. Höga värden ses även vid en del andra sjukdomar.
Så om du substituerar med Vitamin B12 så är detta förklaringen till ditt höga värde alternativt om du fått en injektion med Vitamin B12. Om inte detta så anser jag att du borde kontakta din Vårdcentral för ytterligare provtagning och utredning.

Självklart började jag med att konsultera Google, som man såklart inte ska göra. Den troliga orsaken, som sagt: B12-tillskott. Mardrömmen: allvarlig sjukdom som njursvikt, leverskada eller leukemi. Både lever – och njurvärden var dock bra så det uteslöt jag direkt. Visst skulle de väl se om jag har leukemi när de analyserar mitt blod som jag kontinuerligt lämnar på Blodcentralen? I ett dygn oroade jag mig. Och googlade ännu mer. Jag pratade tillslut med en läkare i min extended family som lugnade mig. Hon sa att det med största säkerhet beror på att jag tar B12-tillskott. Varför jag gör det? Ingen aning. Det är väl bra med B-vitamin?

Anyway. Vi kom överens om att jag ska sluta ta mina B12-tillskott, som jag såklart trodde var bra för mig, och ta ett nytt prov om en månad. Ett dedikerat B12-test. Vi håller tummarna. To be continued.

Note to self: ta inga tillskott som du inte med säkerhet vet att du behöver.
Note to self II: hälsoundersökningar är ingen dum idé.