Kärringen mot vinden och sötaste gubbarna
”Men herre gud, det är ju storm ute!”, ”usch vad det blåser”, ”man blåser ju bort där ute”…ja, det är sådana härliga och peppande ord jag har fått höra från mina kära kunder på jobbet idag. I övrigt har de varit underbara som vanligt, men med tanke på min plan på en lite längre löprunda efter jobbet var det väl inte direkt så att jag hoppade på stället av glädje…ett tag smög bekvämlighetsdjävulen i mig på och gjorde sitt bästa för att lura in mig på löpbandet istället.
Men då tänkte jag på (den första) halvmaran jag en gång sprang i spöregn, min slaskrunda runt Kungsholmen i vintras när hela Stockholm hade stängt in sig efter en stormvarning från SMHI och det faktum att det faktiskt kan vara så illa att det kommer att blåsa rejält den dagen jag ska springa lopp nästa gång. Bara att ta tjuren vid hornen alltså…häpp!
Och ja, det blåste…motvind. Från Stureplan och till Blockhusudden längst ut på Djurgården blåste det…motvind. Hela vägen tillbaka till Strandvägen blåste det…motvind. Genom halva Östermalm blåste det…motvind. Från Nybrokajen till Slussen blåste det…motvind. Genom hela Gamla Stan blåste det…motvind. Längs hela Strandvägen tillbaka ut till Djurgårdsbron blåste det…motvind. Förbi Sveriges Radio och Garnisonen längs Karlavägen blåste det…motvind. Längs hela Strandvägen tillbaka till Stureplan blåste det…motvind.
Min käre Garmin stannade på 1.58.21 och 22,03 kilometer, och jag tror faktiskt att det stod motvind i displayen också…och ett told you so! Tur att man inte är långsint och redan har glömt hur det gick att luta sig mot luften vid slottet.
Väl värd torsdagsefterrätt.
Icke närodlade och osvenska så det förslår…men MUMS vad gott!
Du kanske också gillar
Ultravasan 90 2016 – the story (part I)
Löparåret 2019 – en bergochdalbana
12 kommentarer
Åsa
Grymt bra jobbbat vännen. Löpdate snart? Men helst inte 22km ännu. 😉
Helena
Klart att du klarar 22 km! Vi tar det lugnt… 🙂
Miss Agda
Ja, visst är det konstigt att det ibland kan blåsa motvind under hela rundan även om man springer åt olika riktningar. Men vinden kan ju vända och det måste den ha gjort, ganska många ggr dessutom 🙂 Du är strong!
soffan
Åh fyyy, det låter helt bisarrt jobbigt… Gubbarna ser bra ut däremot 😀 .
Jojohanna
Måste ju bara få ”skryta” om inte bara storm och motvind. Utan storm och motvind med yrsnö… Har varit på skidtur med mina elever i fyra dagar… De var sjukt duktiga, och jag är impad av dig också som valde det blåsigare alternativet framför löpband. You go girl!
Ingmarie
Det där byggde inte bara muskler och stärkte lungorna. >Det byggde pannben med! Och kom i håg, det kunde ha varit MYCKET värre! 😉
maja-Style & Life by Leia
Lika härlig och inspirerande som vanligt tjejen! Du är underbar.
Själv hade jag ju ångest över dagispromenaden (hehe…långt ifrån ett tvåmil långt löppass med andra ord) pga blåsten men när jag väl tagit mig iväg så var det trots motvind åt alla håll och tårar som sprutade en riktigt härlig 6km-promenad i det begynnande vårvädret:)
Nästa vecka….då är det jag som drar på mig löpardojjorna!!!!!! då jädrar:)
Kramar i massor.
just ja….skulle ju höra med dig om du ska på Pers release och om du möjligtvis kunde tänka dig en liten svans?:)
Terese Alvén
Grymt jobbat!
Pingback:
Annika
Härlig rubrik!
Grymt pass också. Motvind kan ju ta knäcken på den bästa (med fel inställning) Jag älskar resonemanget att träna i busväder inför tävling då man faktiskt inte får bestämma vädret själv.
Ellinor
Jag satt och funderade på någon fyndig kommentar om motvind, men kunde inte komma på något annat mer än att vi ibland behöver lite mot(vid) för att uppskatta motsatsen. Kan just tänka mig att du var full av endorfiner efter att ha klarat av det ”omöjliga” löppasset.
Härligt att höra!
Kram
Pingback: