Mållös
Löpning stod åter på dagens träningsschema. Tanken var att få till ett pass över en mil, och resten av reglerna tänkte jag sätta längs vägen. Kilometertiden bestämde jag till mellan 4.45 och 5.15, men exakt hur långt eller ens åt vilket håll jag skulle springa hade jag ingen aning om när jag satte första foten utanför jobbdörren i eftermiddags.
Instinktivt styrde benen mot Djurgården, och jag hängde på. Väl framme vid bron vill de dock inte alls över till den kungliga ön utan fortsatte rakt fram, upp vänster förbi radiohuset och SVT och svängde sen in på Valhallavägen. Jag springer till Odengatan tänkte jag, och det gjorde jag. Sen kändes Odenplan lockande. Och S:t Eriksplan. Och Fridhemsplan. Vattnet vid Norr Mälarstrand ropade så jag fortsatte dit och lät benen rulla till Stadshuset. Över bron till Gamla Stan och Slussen. Vidare längs Skeppsbron och en extra sväng till bron över till Skeppsholmen och runt till Nybrokajen. Kollade klockan och insåg att jag närmade mig 15 kilometer…och fortsatte därför längs Strandvägen till Djurgårdsbron en andra gång, vände där och sprang tillbaka mot Dramaten (där jag lyckades sno åt mig en kram av long time no see-Per som är hemma i stan på besök).
Stängde av min Garmin på exakt 15 kilometer stads-sightseeing och klockade en tid på 1 timme och 12 minuter. Inga siffror att lägga till historien som någon som helst typ av rekord, men faktumet att jag för ”bara” 68 dagar sedan inte trodde att jag skulle kunna springa alls resten av det här året gjorde att jag jublade inombords när jag faktiskt insåg att jag hade tagit mig 15 000 meter utan smärta…och det trots att jag knappt hade något mål med det här passet. Jag har sagt det förut och jag säger det igen – David har hittat och räddat min efterlängtade löparglädje!
Firade för mig själv på Blueberry. En smoothie, två stora glas med vatten och en stund att bara sitta och titta på förbipasserande människor var det absolut bästa jag kunde ge mig själv just då.
15 smärtfria kilometer…jag kommer att sova gott inatt.
Blueberry Lifestyle – stans godaste smoothie(?).
0:05:10 | 1 km | 05:10 min/km | 11,61 km/h | |
00:04:57 | 1 km | 04:57 min/km | 12,12 km/h | |
00:04:50 | 1 km | 04:50 min/km | 12,41 km/h | |
00:04:47 | 1 km | 04:47 min/km | 12,54 km/h | |
00:04:55 | 1 km | 04:55 min/km | 12,2 km/h | |
00:04:49 | 1 km | 04:49 min/km | 12,46 km/h | |
00:04:38 | 1 km | 04:38 min/km | 12,95 km/h | |
00:04:45 | 1 km | 04:45 min/km | 12,63 km/h | |
00:04:45 | 1 km | 04:45 min/km | 12,63 km/h | |
00:04:51 | 1 km | 04:51 min/km | 12,37 km/h | |
00:04:51 | 1 km | 04:51 min/km | 12,37 km/h | |
00:04:49 | 1 km | 04:49 min/km | 12,46 km/h | |
00:04:51 | 1 km | 04:51 min/km | 12,37 km/h | |
00:04:41 | 1 km | 04:41 min/km | 12,81 km/h | |
00:04:40 | 1 km | 04:40 min/km | 12,86 km/h |
9 kommentarer
Ann
Jippie jippie jippie!!! Heja Helena!
Jojohanna
Yey! Jag älskar dessutom att du firade! Man ska fira mer i livet, helt klart!
Helena
Fira ska man göra så snart det finns något att fira! Gärna annars också för den delen… 😉
Emelie
Åh så skönt! Stort, stort grattis! Grymt!
Erika
Hurra! Grymt jobbat <3
em
Vad härligt det låter! Bara springa dit benen bär =)
Miranda
Kompis, det tempot är minsann respekt ändå, bara så du vet! 🙂
Helena
Tack Mirre, men ska vi snacka respekt så….dina distanser…my god! 🙂
Pingback: