Dagen efter

Nej, jag är inte bakis. Visst blev det en sen skivreleasekväll igår och visst blev det ett par glas vin till min favoritmiddag, men jag pratar om dagen efter dagen då jag körde backintervaller med redan befintlig och väldigt påtaglig träningsvärk i rumpan. Idag är det inte direkt lindrigare att vara Helenas skinkor kan jag säga, och jag är så glad att jag redan innan hade planerat in vila idag. Vila som får ske stående, that is. Sitta är inte riktigt vad jag vill idag…inte utan ett väldigt mjukt underlag iallafall.

What doesn’t kill you makes you stronger är ett slitet och kanske inte helt sant uttryck, men idag lutar jag och mina gluteus oss mot det.

Grand Centrals råbiff – bättre än Bistro Rigolettos men sämre än Musslans.