älskade familjen
-
>Spårlöst…
> Så enkelt. En bortadopterad dotter. En pappa som skall letas upp. Man vet att de kommer att hitta honom, det är liksom hela programidén.Ändå kommer det så kopiöst mycket tårar. Gråter som ett barn…jag går och lägger mig. ♥Love you dad!♥ Foto privat. Jag och pappa på min 30-årsfest. Kommer aldrig att glömma att han var där. .
-
>Kontraster
> För ett år sen fick en plastgran på Schiphol Airport i Amsterdam skänka mig lite julstämning. Mitt livs resa tog sin början och tre underbara veckor spenderades tillsammans med lillebror i Ecuador. Självklart blir jag otroligt nostalgisk när jag tittar på mina knappt 1300 foton från resan, men i år känns det verkligen så rätt att vara med familjen.Sitter nu hemma hos min älskade moster med frukosten i magen och mår som en prinsessa. Barnen går runt i morgonrock och tofflor, lurviga katten sover på soffan och jag har ett totalt lugn i kroppen. Jag mår så bra nu. Önskar er alla en underbar julafton, det är ni värda!Foto…
-
>Julfokus på rätt ställe
>Ägnade precis en liten tanke åt mina nära. En liten tanke som nu växer sig större och större…en tanke på att det är så lätt att ta för givet att de alltid finns där, och alltid kommer att göra.Den enkla anledningen är att en av mina vänner inte är långt ifrån att mista sin kära farmor, en farmor som jag en gång stod väldigt nära. Tanken på att hon inte har långt kvar gör lite ont i mig, och ännu ondare gör det när jag tänker på dem som blir kvar. Lilla farmor mår inte bra där hon är nu och kommer att må så otroligt mycket bättre på den…