endorfiner,  helena jublar,  träning

>Men det är ju så självklart!

2 februari, 2010 /

> Nu vet jag vad det var som orsakade den virvlande känslan i kroppen imorse! Min förkylning är ju som bortblåst, och det är ju inte så konstigt att kroppen försatte sig själv i ett skönt lyckorus lagom till frukosten!? Jag var väl bara för yr i mössan för att lägga ihop ett och ett när klockan var halv sex på morgonen… Konstaterat är iallafall att min hög av vilodagar har gett resultat och att jag nu är frisk igen – lovely!

Jag har gått runt med ett fånigt leende hela dagen och bara njutit av att kroppen svarar på tilltal igen, och efter jobbet fick jag äntligen ta mina 10 steg in till gymmet och svettas! Vet ni hur jobbigt det är att avstå från träning i en hel vecka när man är van att träna mer eller mindre varje dag? Det är bara att konstatera att jag är endorfinberoende, sen kan man diskutera i oändlighet i vilken mån det är bra eller dåligt eller sådär eller vad det nu är, men det orkar jag inte bry mig om just nu. Nu bryr jag mig bara om att min kropp känns härligt trött efter ett svettigt pass på crosstrainern, ett efterföljande grymt utmattande dryg halvtimme bland vikterna och en avslutande 40 min(!) lång bastu (kunde inte slita mig från boken som påbörjades igår och kommer att avslutas redan ikväll…). I am back on track!
Imorgon ska jag testa mitt ben på löpbandet, första gången på en hel löparfri månad…håll tummarna – ok?
Foto privat. Jag är frisk!

12 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.