>Hände det verkligen?
>
Löparsuget var inte av denna värld när jag slog upp ögonen strax efter sju imorse. Kroppen kändes hur pigg som helst och jag känd inte ett spår av gårdagens lilla tävling, inte ens i fötterna! Stillade det värsta krypet med en sval morgonpromenad längs grusvägar, över klippor och båtbryggor, och gick sen hem och åt frukost.
Efter ett par timmars pyssel här hemma tejpade jag båda fötterna á la stans bästa sjukgymnast, fäste iPhonen på armen och drog på spellistan Kramkalas på Spotify. Mission: att jogga lugnt. Tänkte i mitt stilla sinne att det skulle bli mer eller mindre omöjligt att stressa stegen till musik som snarare är anpassad för att hångla i soffan…
Skönt väder, hög luft men ändå varmt. Sol och lagom molnigt. Svag vind. Perfekt. Kände verkligen efter och letade smärta, både i fötterna och i mina tidigare så ansträngda underben, men jag kände i.n.g.e.n.t.i.n.g. Ville testa att springa minst 10 km för att se om kroppen skulle hålla, men kände längs vägen att jag kunde fortsätta längre än så.
Log inombords hela vägen, kan faktiskt inte förklara hur jävla (ursäkta svordomen men orden är slut) glad och tacksam jag är över att min kropp vill springa igen. Underbara, starka kropp!
Väl hemma, efter en lättare tempoökning den sista halvmilen, mätte jag sträckan till 16,3 kilometer och klockan visade en hastighet på 5,13 min/km. Långt ifrån någon rekordtid, men med tanke på att sträckan är den längsta jag har sprungit sedan i mars och att jag sedan dess faktiskt har korsat ett helt land till fots och slitit sönder både fötter och ben, så är jag hur nöjd som helst. Framför allt är jag så vansinnigt glad över att kroppen lyder igen, och att jag nu faktiskt kan lägga in löpningen i min träning igen…YES!
Hur har ni spenderat söndagen so far?
Foto: Privat. En nöjd och totalt avslappnad Helena i gräset efter 16300 meter löpning.
Du kanske också gillar
Fantastiska vinterlöpning!
Ultravasan 90 2016 – the story (part V)
6 kommentarer
mamma
>Härligt 🙂
Men snälla…spring inte ifrån mej i Prag i september.
Min söndag har varit i slipdamm från dalahästar.Turisterna ska ju ha något att handla när de är i Sverige haha.
Ha en fortsatt bra dag min kära.
Stor varm kram 🙂
Anna
>Åh vad härligt att det kändes så bra i kroppen! 🙂 Heja heja!!
Själv har jag haft en lugn och skön söndag. Har kört 45 minuter crosstrainer och känner mig helnöjd. 🙂
hedgehog-sara
>promenerat och lagat ris och kyckling med currysås. Och druckit kaffe 🙂
Sandra
>Härligt Helena!
Bra att du är lyhörd för din kropp.
Stor kram
"oroshjärta"
>TACK! Du får gärna komma & gästa nästa Söndag! Stället e så fint! Kram!
frida
>Vet vad du snackar om, vad härligt att du kan springa igen! Eufori.