mitt första marathon mitt Stockholm

6 dagar kvar…

Hurrade över att jorden inte hade gått under när jag vaknade imorse och firade med en promenad runt Riddarfjärden. Solen strålar från en klarblå himmel över huvudstaden idag och jag konstaterar återigen att Stockholm klär bäst i sommarskrud.

Vad jag också konstaterade är att det bara är 6 dagar kvar nu. 144 timmar…eller faktiskt ännu färre kvar till själva starten. Det var Västerbron som påminde mig. Den omtalade och fruktade(?) bron som det är tänkt att jag ska passera efter 8 km, och sedan igen efter 33(!).
Nu är det ju så bra att jag bor nästan granne med bron, vilket innebär att jag har tagit mig an den både en och två gånger, så jag tror inte att det är just den som eventuellt skulle ta knäcken på mig på lördag. Nej, då har jag mer respekt för tristessen som kan uppstå på publikglesa sträckor…som längst ut på Djurgården t.ex. Ser heller inte fram emot lätt lutande Torsgatan-Odengatan mellan 37 och 40 km, där kan jag nog tänkas behöva en aning extra pepp. Söder Mälarstrand är inte heller någon favorit, rätt ful sträcka om jag får säga mitt. Då kanske det är totalt 10 km av 42 som känns sådär, och kan jag njuta av(?) resterande 32 km så ska jag nog se till att ha en bra lördag i min favoritstad. Längtar faktiskt lite…eller ganska mycket.

Farlig?

Vad är ni andra förstagångslöpare mest ”rädda” för? Och alla ni Stockholm Marathon-rävar, vad har ni för tips till oss blåbär – var ska vi koppla in lite extra pannben?

You Might Also Like

3 Comments

  • Reply
    Mela
    22 maj, 2011 at 20:11

    De gånger jag har sprungit har jag tyckt att Norr Mälarstrand har känts jäkligt lång… Och varm (det var 30 grader båda gångerna…)! Då var det Fleminggatan upp, men jag antar att Torsgatan är samma lika.

  • Reply
    Russin
    22 maj, 2011 at 20:39

    Haha, jag kan komma på tusen saker att vara rädd för. Men det är väl ingen idé att hetsa upp sig. Vi gör som du säger istället och njuter av loppet 🙂

  • Reply
    Lisa
    25 maj, 2011 at 09:01

    Precis som du misstänker, så tycker jag att tyngsta sträckan var ute på djurgården. Men se bara till att ta dej igenom den så är det som kommer efter helt magiskt. Där bar publiken fram mej resten av loppet, så du kan göra av med den sista energin där ute bland hästar och träd, du får mer sen jag lovar:)

  • Leave a Reply