mitt Stockholm

Bultande stadshjärta

Jag är uppvuxen på landet. Alltså, jag menar verkligen landet. Jag menar en by med ett par hundra invånare, där mamma kunde släppa iväg mig och min bror på en varsin cykel och hon visste liksom att byns alla föräldrar höll koll på varenda unge. Drömuppväxt om ni frågar mig.

19 år gammal bestämde jag mig för att flytta till Stockholm, den stora och lite läskiga huvudstaden där jobben haglade och människor var världsvana(?). Kan inte säga att jag var rädd (vem är inte odödlig i den åldern?), men jag hade otrolig respekt och jag skulle ljuga om jag sa att mina första år kändes helt bekväma. Alldeles för mycket trafik, köer, gråa vintrar, smuts, stress, betong…allt det som jag hittills i livet hade sluppit.
”Hur pallar du att bo i stan?” frågar folk hemifrån mig ofta, och jag har inte alltid haft så lätt att förklara. Ibland har jag inte pallat, jag pallar fortfarande inte alla gånger…och då åker jag hem till Dalarna och andas ett par dagar.

Men igår, när jag efter en god middag på en restaurang som jag inte kan hitta ”hemma” stod på Skinnarviksberget på Söder och såg solen gå ner omgiven av luftballonger, och imorse när jag efter en kvarts promenad hittade en av de många oaser som min stad döljer…ja, då är det inte utan att jag undrar om mitt hjärta inte består av en liten del betong ändå?

Långholmen…ett andningshål ett stenkast från stadsstressen.

Var finns er bästa oas i huvudstaden?

You Might Also Like

9 Comments

  • Reply
    Erika
    11 maj, 2011 at 10:55

    Kronobergsparken på Kungsholmen. Och min lillga brygga i Gröndal. <3

  • Reply
    Träningsglädje
    11 maj, 2011 at 12:44

    långholmen är en riktig oas. så MITT i stan – men ändå så LÅNGT borta. helt fascinerande!!

  • Reply
    Sofie RW
    11 maj, 2011 at 18:04

    Långholmen här också. Tog en extra sväng där idag på hemvägen och det är verkligen så skön holme. Är som du uppvuxen på landsbygden, men Stockholm har vunnit mitt hjärta fullkomligt.

  • Reply
    M
    11 maj, 2011 at 18:53

    Världens vackraste stad!

  • Reply
    Emelie
    11 maj, 2011 at 19:53

    Jag förstår dig. Jag är visserligen uppväxt till stor del i stan men mi barndom tillbringades i en liten by en bit utanför Malmö. När vi gick på gymnasiet och satt och solade bland betongen mitt i sommaren brukade vi säga att vi hade asfalt i ådrorna. ärligt talat så undrar jag om jag någonsin kommer att kunna flytta från stan.

  • Reply
    Ellinor
    11 maj, 2011 at 20:33

    Jag tror absolut att man kan älska både storstads- och lantlivet på en och samma gång. De har liksom båda sina charm och bidrar med sina alldeles egna unika inslag i livet.
    Kram

  • Reply
    Christer Barregren
    12 maj, 2011 at 07:53

    Stockholm är finast på våren 🙂

  • Reply
    Sandra
    12 maj, 2011 at 13:37

    Jag har ungefär samma bakgrund. Från liten by till storstad som 19-åring. Fullkomligt älskar Stockholm men är ju även en lantis i en del av hjärtat. Jag är så tacksam att jag kan ha båda i mitt liv ! Jag bodde ett och ett halvt år på Reimersholme, intill Långholmen och där tillbringades många promenader. Jag borde åka dit igen snart, tack för påminnelsen och tack för att du fortfarande driver en mäkta bra blogg !

  • Reply
    Miss Agda
    12 maj, 2011 at 22:17

    Mitt hjärta bankar också för Stockholm, massor! Just nu är det obeskrivligt ljuvligt med doft av sommar i luften och nygrönt överallt, ahh!
    Långholmen är definitivt en pärla och så även Djurgården, vatten och grönska överhuvudtaget är en sådan oslagbar kombo, gotta love it, gotta love Sthlm!

  • Leave a Reply