vila

Vila – hur gör du?

Jag hamnade ute på en mycket trevlig middag igår där jag och min allra äldsta (alltså, han är ju en dag yngre än mig…så gammal i den bemärkelsen att vi har känt varandra sedan innan vi kunde prata) barndomsvän trängde in oss på ett bord för två bland alla romantiktörstande par. Med tända ljus, rött vin i glasen och en grillad tonfisk på tallriken hade vi en fantastiskt bra kväll och diskuterade oss igenom noga utvalda delar av livet. Alla runt oss utgick förmodligen ifrån att vi var på date alla hjärtans dag till ära, och vi lät det vara så. Bättre att vara på låtsasdate än ingen date alls liksom. 🙂

Hur som helst. Ett av de tusen ämnena vi kom in på under vår tre timmar(!) långa middag var just vila. Vi är båda utpräglade prestationsmänniskor och har höga krav på oss själva, och som många andra i vår sits har vi således rätt svårt att varva ner då och då och bara vara, tanka energi och faktiskt tillåta oss själva att inte göra någonting. Eller jag har det iallfall – min vän har lärt sig det under de senaste åren och jag lyssnade tålmodigt på honom och försökte ta in hur han har gjort för att lyckas. Det är verkligen ingen enkel match att gå mot sig själv, det här med att lära sig att varva ner och låta kroppen få sin dyrbara och viktiga vila. Faktum är ju att vi inte orkar prestera på topp jämt, och den där vilan kommer allt som oftast ofrivilligt när det redan är försent och kroppen (och knoppen) är helt slutkörd.

Själv vilar jag som bäst när jag faktiskt ”gör någon nytta” samtidigt. Det låter ju helt sjukt, men jag behöver liksom känna att jag får ut något mer av min vila än att bara vara stilla och stirra i taket. Gå på bio t.ex…då förkovrar jag mig ju i en film samtidigt som kroppen får vila. Lägger jag mig i badkaret måste jag ha en bok med mig, bara ligga och göra ingenting är svårare. Ni fattar mönstret, och ni fattar också att det inte är helt optimalt.
Jag jobbar dock på det hela tiden, att lära mig att man får ha stunder när man gör ingenting, och att de faktiskt är smått livsnödvändiga för att orka leva och köra på i det höga tempo som storstadslivet bjuder på resten av tiden. Men som sagt – det är ingen lätt match.

Hur gör ni för att varva ner, bara vara  och tillåta er själva att med gott samvete göra nothing at all? Tell me – jag är otroligt nyfiken!

Just nu – ett av mina bästa vilolägen – på ett fik med en sojalatte. 

You Might Also Like

10 Comments

  • Reply
    Frida
    15 februari, 2012 at 12:12

    Hörre du min skrutteplutt!
    Jag vilar genom andning <3
    Yoga, meditation eller vila i ryggläge. Att andas medvetet och innerligt! Det är mitt tips!
    Tjärlek i tjog!

  • Reply
    Erika
    15 februari, 2012 at 12:21

    Lika barn leka bäst? Jag är som er båda, har väldigt svårt att vila oc bara ”sitta”. Vila med en bok, med en tidning, med en film.. men ändå svårt att göra det under längre stunder.

    jag är som mest avslappnad och utvilad när jag får ligga på en filt i solen och kanske bara lyssna på musik och mina egna tankar. Då, däremot, kan jag ligga helt aktivitetsbefriad i timmar. det är ju dock bara ett fåtal timmar per år man får chansen att göra det – och det är ju lite ovärt att kosta på sig en utlandsresa varje gång man behöver vila..?

    ett café, en god vän eller en bra tidning, en latte och bara timmar att prata/läsa iväg. det är just nu min kvalitetstid och vila. när jag hinner.

  • Reply
    Ulrika
    15 februari, 2012 at 12:37

    Som med allt annat så tror jag på att öva. Alltså, även om det känns obekvämt och konstigt så bestäm dig för att bara vara i säg 30 minuter. Kanske kommer det kännas skumt de första gångerna men som med allt annat här i livet så blir man bra på det man gör. Så om du verkligen vill kunna göra ingenting, så öva på det och ”tvinga” dig själv till det så kommer det förmodligen mer naturligt med tiden.

  • Reply
    Träningsglädje
    15 februari, 2012 at 12:50

    bio låter som jättemycket vila i mina öron. ska man prestera på vilan och lyckas så bra som möjligt med att göra ingenting så är det fortfarande en prestation…

  • Reply
    Västgötskan
    15 februari, 2012 at 13:10

    Jag har samma problem! En dag går bra, men blir det av någon anledning 2 dagar (eller vid sjukdom eller speciella omständigheter fler) klättrar jag på väggarna!

    ”Gamla” hederliga Sudoku har blivit min vän. Jag måste ha något som sysselsätter mig mentalt. Inte bara ligga och inte göra nåt som du säger.

  • Reply
    All the months in the north that don’t get light at all.. « För det är så jag rullar…
    15 februari, 2012 at 13:19

    […] utan när jag egentligen är rätt passiv eller befinner mig i väntan på (se Helenas inlägg om vila – inaktivitet stressar mig) och oftast räcker det då med att egentligen spalta upp framför mig […]

  • Reply
    Eva
    15 februari, 2012 at 13:59

    Att gå i skogen, helst tillsammans med en häst!!!

  • Reply
    Sandy
    15 februari, 2012 at 14:22

    Kan inte vila.. Har försökt men tröttnar och blir rastlös. Sticka framför tv:n är nog så nära jag kommer..
    Eller sola på sommaren.. Det är gött.

  • Reply
    Jojohanna
    15 februari, 2012 at 19:14

    Åker till stugan, tänder en brasa, tar fram stickningen. Om jag verkligen behöver vila-vila.

  • Reply
    Oooops…. « Health by Helena
    16 februari, 2012 at 09:51

    […] kommenteratHelena om °hEaRtbEaTs°Christer Barregren om °hEaRtbEaTs°Jojohanna om Vila – hur gör du?Sandy om Vila – hur gör du?Eva om Vila – hur gör […]

  • Leave a Reply